Bertil Malmberg

Från Wikipedia
För fonetikern med samma namn, se Bertil Malmberg (fonetiker).
Bertil Malmberg
Bertil Malmberg i biblioteket år 1952.[1]
Bertil Malmberg i biblioteket år 1952.[1]
Född13 augusti 1889
Härnösand
Död11 februari 1958 (68 år)
Lidingö
YrkePoet
Författare
Manusförfattare
Översättare
NationalitetSverige Sverige
SpråkSvenska
Verksam19081957
Noterbara verkÅke och hans värld (1924),
Dårarna (1929),
Dikter vid gränsen (1935),
Excellensen (1942),
Lyrikern Edvard Bäckström (1955)
Make/maka1918–1930: Gabriele "Gabie" Bürger-Mariagraëbe (1881–1930)
1930–1941: Greta Hellströmer (1898–1962)
1941–1946: Tyra Görel Hanna Törngren (1914–2001)
1947–1958: Carin Svedberg (1922–1990)
Bertil Malmbergs sista hustru Carin i samtal med bland andra "litteratören" Karl Gerhard.[2] Foto från 1950-talet.
Bertil Malmberg i fotoateljén på 1940-talet.

Bertil Frans Harald Malmberg, född 13 augusti 1889 i Härnösand, död 11 februari 1958Lidingö, var en svensk författare och översättare. Han skrev lyrik, epik och även filmmanus. Från 1953 var han ledamot av Svenska Akademien.[3][4]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bertil Malmberg var son till lektor Teodor Malmberg (1851–1934) och Johanna (Hanna) Amalia Roman (1862–1948). Han tog studentexamen vid Norra latinläroverket i Stockholm 1907 och studerade därefter vid Uppsala universitet, Lunds universitet och i Berlin 1908 samt 1910–11, där han umgicks med bland andra poeten Vilhelm Ekelund.[5]

I Sverige debuterade den då 18-årige Malmberg med diktsamlingen Bränder (1908). Debuten följdes av Uppgörelse och löfte (1911) samt Dåd och dröm (1912). I den Platon-inspirerade Atlantis (1916) diktar Malmberg om konstens nedgång och den stora litteraturens sammanbrott. Året därefter utkom hans "patriotiska" En blödande jord, som han själv senare karakteriserade som "ett lågvattenmärke". Under åren 1917–27 var Malmberg bosatt i München. Han besökte ett massmöte där Adolf Hitler talade och blev både skrämd och fascinerad. Han rörde sig i utkanten av kretsen kring Stefan George.

År 1924 gav han ut sin självbiografiska roman Åke och hans värld, som handlar om den trygga barndomen och övergången till den meningslösa vuxenvärlden.[6] Romanen är Malmbergs mest kända verk och filmatiserades 1984 med bland andra Stellan Skarsgård och Allan Edwall. År 1928 flyttade Malmberg hem till Sverige igen, där han genom familjens försorg blev inskriven på Konradsbergs mentalsjukhus och kort tid därefter till Kurön för behandling och vård av en alkoholrelaterad sjukdom; vistades därpå som konvalescent vid Breviks herrgårdLidingö.[7]

År 1935 utkom diktsamlingen Dikter vid gränsen, där han inspirerad av Oswald Spenglers Västerlandets undergång (1918–1922) profeterar om en kommande kulturnedgång. Samlingen blev Malmbergs stora litterära genombrott och han fick pris av Svenska Akademien. År 1936 sändes Malmberg av Dagens Nyheter för att rapportera från Nazityskland. Där besökte han bland annat koncentrationslägret Dachau. Han blev i takt med utvecklingen under 30-talet övertygad antinazist och skrev flera gånger i Judisk krönika för att visa sin inställning.

År 1942 sattes hans antinazistiska pjäs Excellensen upp på Borgarskolan i en privat föreställning och den blev till film 1944, trots invändningar från svenska myndigheter.

År 1953 övertog han stol nummer 18 i Svenska Akademien efter Gustaf Hellström. Han efterträddes i sin tur av Gunnar Ekelöf.[8]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1908Bränder (dikter)
  • 1911Uppgörelse och löfte (dikter)
  • 1912Dåd och dröm (dikter)
  • 1915Schillers estetisk-filosofiska diktning
  • 1916Atlantis (dikter)
  • 1917En blödande jord. Tidsdikter.
  • 1919Fiskebyn (roman)
  • 1923Orfika (dikter)
  • 1924Åke och hans värld (roman, filmatiserades 1984, se vidare Åke och hans värld)
  • 1927Slöjan (dikter)
  • 1929Vinden (dikter, innehåller dikten "Dårarna")
  • 1932Illusionernas träd (dikter)
  • 1932Från George till Kästner. Modern tysk lyrik. (tolkningar tillsammans med Johannes Edfelt och Irma Nordvang)
  • 1935Dikter vid gränsen (dikter)
  • 1936Tyska intryck 1936 (reportagebok)
  • 1937Värderingar (essäsamling)
  • 1938Sångerna om samvetet och ödet (dikter)
  • 1939Dikter i urval
  • 1941Flöjter ur ödsligheten (dikter)
  • 1942Excellensen (skådespel)
  • 1946Samlade dikter
  • 1947Under månens fallande båge (dikter)
  • 1948Men bortom marterpålarna (dikter)
  • 1948En bok om rus och inspiration (redaktör)[9][10]
  • 1949Utan resolution (essäsamling)
  • 1949Staden i regnet (skådespel)
  • 1950Med cyklopöga (dikter)
  • 1950Ett stycke väg. Memoarer.
  • 1951Idealet och livet. Klassisk diktning i översättning.
  • 1952Ett författarliv (memoarer)
  • 1953Lek med belysningar (dikter)
  • 1954Dikter. 1908–1941
  • 1954Dikter. 1942–1953
  • 1955Klaviatur (dikter)
  • 1955Lyrikern Edvard Bäckström (Svenska Akademiens Minnesteckningar)
  • 1956Förklädda memoarer (essäsamling)
Översättningar (urval)
  • Friedrich von Schiller: Schillers estetisk-filosofiska diktning (i urval och översättning jämte en inledande essay, Bonniers, 1915)
  • Franz Werfel: De fyrtio dagarna på Musa Dagh (Die vierzig Tage des Musa Dagh) (Bonniers, 1935)
  • Thomas Mann: Jaakobs upplevelser (Die Geschichten Jaakobs), Den unge Josef (Der junge Joseph) (båda Bonniers, 1935); Josef i Egypten (Joseph in Ägypten) (Bonniers, 1939)
  • Ernst Jünger: På marmorklipporna (Auf den Marmorklippen) (Natur & Kultur, 1950)
  • Johann Wolfgang Goethe: Ur-Faust (Bonniers, 1957)
  • Hugo von Hofmannsthal: Kvinnan utan skugga. En berättelse (tillsammans med Johannes Edfelt) (Tiden, 1959)

Filmografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Bertil Malmberg som student år 1907.

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Malmberg, Bertil (1952). Ett författarliv. Stockholm: Bonnier. sid. 19. Libris 23563 
  2. ^ Malmberg, Bertil; Luthersson Peter, Mortensen Anders (2006). Diktaren i sitt sekel: artiklar, tillfällesdikter och opublicerade manuskript. Svenska humanistiska förbundets skrifter, 0346-6027 ; 120. Stockholm: Atlantis. sid. 263-265. Libris 10025766. ISBN 9173531138 
  3. ^ Bertil F H Malmberg, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Julén), hämtad 2023-01-24.
  4. ^ Kjölstad, Torbjörn (2019). Den ensamme resenären: om diktaren Bertil Malmberg. Stockholm: Carlssons. Libris mww5xvq0k9txrzbt. ISBN 9789173319546 
  5. ^ Nationalencyklopedin (1994). NE KL band 13. NE Nationalencyklopedin. sid. 13-14. Libris 14742571. ISBN 9789197624213 , Bertil Malmberg, artikel av Ingemar Algulin.
  6. ^ Hägg, Göran (1999). Den svenska litteraturhistorien ([Ny utg.]). Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 477-478. Libris 7282926. ISBN 91-46-17629-2 
  7. ^ Sjöstrand, Lars (2020). Bertil Malmberg: beroendepsykiatriska, medicinska och medicinhistoriska aspekter på ett författaröde. Stockholm: Föreningen för utgivandet av Svensk medicinhistorisk tidskrift. sid. 14-18. Libris hx2hwxxrfzb50hdq 
  8. ^ Ekelöf, Gunnar (1958). Bertil Malmberg: inträdestal i Svenska akademien. Inträdestal / Svenska akademien, 0346-7759. Stockholm: Norstedt. Libris 631886 
  9. ^ En bok om rus och inspiration. Vintergatan (Stockholm), 0507-0244 ; 1948. Stockholm. 1948. Libris 1561965 
  10. ^ Sjöstrand, Lars (2020). Bertil Malmberg: beroendepsykiatriska, medicinska och medicinhistoriska aspekter på ett författaröde. Stockholm: Föreningen för utgivandet av Svensk medicinhistorisk tidskrift. sid. 28. Libris hx2hwxxrfzb50hdq 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ekelöf, Gunnar (1958). Bertil Malmberg: inträdestal i Svenska akademien. Inträdestal / Svenska akademien, 0346-7759. Stockholm: Norstedt. Libris 631886 
  • Hägg, Göran (1999). Den svenska litteraturhistorien ([Ny utg.]). Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 477-478. Libris 7282926. ISBN 91-46-17629-2 
  • Kjölstad, Torbjörn (2019). Den ensamme resenären: om diktaren Bertil Malmberg. Stockholm: Carlssons. Libris mww5xvq0k9txrzbt. ISBN 9789173319546 
  • Malmberg, Bertil; Luthersson Peter, Mortensen Anders (2006). Diktaren i sitt sekel: artiklar, tillfällesdikter och opublicerade manuskript. Svenska humanistiska förbundets skrifter, 0346-6027 ; 120. Stockholm: Atlantis. Libris 10025766. ISBN 9173531138 
  • Malmberg, Bertil (1952). Ett författarliv. Stockholm: Bonnier. Libris 23563 
  • Nationalencyklopedin (1994). NE KL band 13. NE Nationalencyklopedin. sid. 13-14. Libris 14742571. ISBN 9789197624213 , Bertil Malmberg, artikel av Ingemar Algulin.
  • Sjöstrand, Lars (2020). Bertil Malmberg: beroendepsykiatriska, medicinska och medicinhistoriska aspekter på ett författaröde. Stockholm: Föreningen för utgivandet av Svensk medicinhistorisk tidskrift. Libris hx2hwxxrfzb50hdq 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Ahlberg, Alf (1939). Bertil Malmberg: en studie. Stockholm: Bonniers. Libris 537677 
  • Ahlund, Claes (2007). Diktare i krig: K.G. Ossiannilsson, Bertil Malmberg och Ture Nerman från debuten till 1920. Skrifter utgivna av Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala, 0349-1145 ; 55. Hedemora: Gidlund. Libris 10595931. ISBN 978-91-7844-747-3 
  • Algulin, Ingemar (1969). Tradition och modernism: Bertil Malmbergs och Hjalmar Gullbergs lyriska förnyelse efter 1940-talets mitt. Stockholm: Natur & Kultur. Libris 8079483 
  • Aspenström, Werner (1987). Bertil Malmberg. Svenska akademiens minnesteckningar, 0346-6361 Svenska akademiens handlingar från år 1987 [dvs 1986] ; 10. Stockholm: Norstedt. Libris 7154738. ISBN 91-1-873332-8 
  • Bergman, Enar (1967). Diktens värld och politikens: Bertil Malmberg och Tyskland 1908-1928 = Die Welt der Dichtung und der Politik : Bertil Malmberg und Deutschland 1908-1928. Lund: Natur & Kultur. Libris 11734 
  • Festskrift till Bertil Malmberg den 13 augusti 1949. Stockholm: Bonniers. 1949. Libris 1418705 
  • Kjölstad, Torbjörn (2008). Att skriva sin barndom: anteckningar om Bertil Malmbergs släkt och barndomsår. Arkiv i Norrland 0280-6142 ; 23. Härnösand: Landsarkivet. Libris 11228096. ISBN 978-91-970547-1-3 
  • Malmberg, Bertil (1950). Ett stycke väg: memoarer. Stockholm: Bonnier. Libris 11726 
  • Ternström, Gunilla (1985). Längtan till barndomslandet: en studie av dikterna om barndomen, ungdomen, mandomen och ålderdomen i Bertil Malmbergs diktsamlingar Slöjan och Vinden. Stockholms universitet. Litteraturvetenskapliga inst. Libris 12655750 
  • Torell, Örjan (2008) ¨Den osynliga staden. En gestaltningsmodell hos Olof Högberg, Ludvig Nordström, Bertil Malmberg, Birger Sjödin, Karl Östman, Lars Ahlin och andra svenska författare fram till våra dagar. Umeå: h-ström. ISBN 978-91-7327-061-8
  • Wijkman, Helén; Larsson, Tommy (1985). Åkes världar - analys, adaptationsdiskussion och komparativ sammanställning av Bertil Malmbergs "Åke och hans värld" och Stig Dagermans novell "Nattens lekar". Stockholms universitet. Litteraturvetenskapliga inst. Libris 12655788 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]