Peter Schantz:

Idrott utan tävlingar är död

Efter att ha introducerat idrottsrörelsen i Sverige gavs Viktor Balck epitetet den ”svenska idrottens fader”. Jan Lindroths nya biografi ger en bild av denna numera okände man som menade att tävlan är moder till framåtskridande och utveckling på alla områden.

Vad hette den person som föddes 1844, blev ledamot i den första Internationella olympiska kommittén 1894 och var primus motor för olympiaden i Stockholm 1912? Om den frågan skulle ställas vid ­något middagsbord i vårt land idag är det föga sannolikt att rätt svar skulle erhållas. Inte heller ledtråden att samme person, av kronprins Gustav Adolf, gavs epitetet den ”svenska idrottens fader”, torde rucka nämnvärt på det antagna utfallet. Ändå handlar det om en portalgestalt inom vår största folkrörelse, och den person som mer än någon annan, och på kort tid, förvandlade Sverige från ett land utan idrott, till ett land som idrottsligt kunde mäta sig med sportens hemland England. Att detta förvandlingsnummer skedde trots stark opposition från den svenska linggymnastikens anhängare gör inte gärningen mindre angelägen att belysa. Tvärtom.

Laddar…