Symbol |
Sn |
Oxidationstal |
+2 eller +4 |
Densitet |
grå: 5,75 kg/dm3
vit:7,31 kg/dm3 |
Smältpunkt |
232°C |
Kokpunkt |
2602°C |
|
|
Upptäckt |
Ämnet är känt sedan lång
tid tillbaka. |
Egenskaper |
Vanligt tenn är en silvervit, smidbar,
ganska böjlig metall.
Metallen
har hög kristallin struktur. Om en tennstång
bryts hörs ett s.k. tennskrik när kristallstrukturen
förstörs. Vid värmning ändras grått
alfa-tenn till vanligt vitt beta-tenn vid temperaturen
13,2°C. Vid avkylning går det vita tennet
långsamt tillbaka till grått tenn. Dessa
förändringar beror på föroreningar
som t.ex. aluminium och zink och kan förhindras
med små tillsatser av antimon eller vismut. Förändringen
till grått tenn kallas tennpest. Tenn motstår
destillerat vatten liksom vanligt mjukt dricksvatten,
men attackeras av starka syror,
alkalier och syrasalter. Vanligt tenn är en blandning
av nio stabila isotoper.
Arton instabila isotoper
är kända. |
Användning |
Tenn kan putsas till hög glans och
lämpar sig väl som täckmetall och korrosionsskydd
för andra metaller.
Tennpläterad plåt förekommer i konsevburkar.
Som legeringsmetall är tenn mycket värdefullt.
Exempel på legeringar
är mjukt lödtenn, typografisk metall,
smältsäkringar, metall till pokaler, brons,
metall i kyrkklockor, metall
i stämplar och fosforbrons. För grått
tenn finns ingen användning. Det viktigaste
tennsaltet är tennklorid, SnCl2, som
används som reduceringsmedel. Tennsalter som sprayas
på glas ger glaset ett elektriskt ledande skikt.
Detta har använts till panelbelysning och frostfria
vindrutor. Denna teknik kommer att ha stor betydelse
efersom glasets egenskaper kan styras med elektrisk
ström. Bilindustrin intresserar sig nu mycket för
dessa s.k. smarta glas och tillverkningen ökar.
Fönsterglas tillverkas numera genom att man häller
smält glasmassa på smält tenn för
att ytan ska bli slät. Helt nyligen har en tenn-nioblegering
tillverkats som är supraledande vid mycket låga
temperaturer. Denna legering
kommer att bli betydelsefull i supraledande magneter.
En sådan magnet med ledningstråd av tenn-niob,
med en vikt på ett par kilo och med ett litet
ficklampsbatteri skulle kunna ge samma magnetfältstyrka
som en 100 tons elektromagnet driven av stark elektrisk
ström. |
Förekomst |
Tenn finns huvudsakligen i mineralet
casserit, SnO2. De största leveranserna
kommer från Malaisia, Bolivia, Indonesien, Zaire,
Thailand och Nigeria. |
Framställning |
Metallen
framställs genom att malmen reduceras med kol i
speciella ugnar, s.k. reverberugnar. |
Övrigt |
Namnet kommer från fornengelskans
tin. Symbolen Sn är förkortning av latinets
stannium. Små mängder tenn från
konservburkar med tennbeläggning anses helt ofarlig.
Den tillåtna gränsen i USA för tenn
i mat är 300 mg/kg. |
|