JEHOVAS VITTNEN

 OCH DERAS LEDARE


1. INLEDNING

1:1 Presentation av ämnet

Denna hemsida handlar om Jehovas Vittnen, en frikyrka som tillhör den samling av religiösa samfund som anses vara extrema. Allmänt så anser man att Jehovas Vittnen är en sekt. Man anser inte heller att Jehovas Vittnen är riktiga kristna, trots att de själva framhåller sig som ”den enda sanna kristna religionen” eller ”Guds organisation på Jorden”. Frågan är- kan man kalla Jehovas Vittnen för en sekt? Det finns olika definitioner på vad en sekt är. De olika definitionerna på vad som är en sekt och vad som inte är en sekt är många, varför det är svårt att veta exakt. En definition kan till exempel vara, att ett religiöst samfund är en sekt då den styrs med järnhand av ett fåtal personer och efter denna definition så kan man säga att Jehovas Vittnen har sekteristiska tendenser. Många människor har också en tendens att kalla de religiösa inriktningar som de inte tycker om för sekter.

      Det är intressant att studera Jehovas Vittnens tro och liv. Faktum är att Jehovas Vittnen är ganska illa ansedda av allmänheten och det finns knappast någon som inte känner till dem. Jag tänker ta upp hur Jehovas Vittnen lever, hur de tror på Bibeln och vilka skillnader de har i sitt bibeltolkande gentemot de flesta andra samfund. Jag tänker också gå in på organisationens bakomliggande historia och hur rörelsen är uppbyggd. Vad beträffar deras bibeltolkning så kommer jag att gå in på de mest elementära delarna.

 

1:2 Syfte, metod och material

Mitt syfte med detta arbete är att försöka ge en bild av Jehovas Vittnen, men framförallt så vill jag framhålla hur svårt och komplicerat det kan vara att leva i ett bokstavstroende religiöst samfund. Verkligheten stämmer inte alltid överens med skriften, vilket kan ge ångest, skuld och frustration som följd. Jag tycker inte att Jehovas Vittnen är vare sig mycket sämre eller mycket bättre än andra fundamentalistiska religiösa samfund, men jag tycker att vittnena är ett intressant exempel på hur religionens dilemma kan te sig när det är som störst.

      På ett sätt så kan man kalla denna framställning för en slags presentation av religionens motsägelser, en framställning av ett bokstavstroende som i grunden är orealistiskt, en artikel om religiös fanatism med Jehovas Vittnen som studieobjekt. Detta kan också ses som en faktasamling över Jehovas Vittnen som organisation, dess livsåskådning och dess historia. Denna fakta har jag hämtat in främst från deras litteratur, men också mycket från egna kunskaper och erfarenheter. Vad beträffar Jehovas Vittnen som samfund, så håller jag mig relativt neutral i relation till det faktum att jag tycker att det finns en fara med de flesta sekteristiska/karismatiska religiösa samfund. Vad jag vill framhålla är faran med ett fundamentalistiskt Bibeltroende, vilken rörelse det än må gälla. Jag tycker inte speciellt illa om just Jehovas Vittnen, utan de är bara ett exempel bland andra. Även om jag är till större delen negativt kritisk till Jehovas Vittnen innebär det alltså inte att jag fördenskull tycker att just Jehovas Vittnen är värst. Anledningen till att jag skriver om Jehovas Vittnen är inte för att jag hatar dem, utan för att Jehovas Vittnen är den fundamentalistiska religiösa rörelse inom vilken jag tillbringat större delen av min uppväxt.

 


2. BAKGRUND

2:1 Mina egna erfarenheter av Jehovas Vittnen

Kunskap är mycket värdefullt, men kan ändock inte mäta sig med erfarenheter i verkliga livet. Själv så har jag många egna upplevelser direkt inifrån Jehovas Vittnen och deras system. Jag har själv aldrig varit döpt i Jehovas Vittnen eller varit anhängare av dem, men min mor har under många år varit medlem i rörelsen, så jag har varit på många av deras möten i Rikets Sal och även lärt känna många andra av dem närmare. Jehovas Vittnen kan på många sätt ses som vanliga människor som oss andra, förutom att de lever i en starkt toppstyrd religiös organisation, vars medlemmar mycket noggrant följer läran och de olika regelverken.

 

2:2 Jehovas Vittnens historia

Jehovas vittnen har sitt ursprung i adventismen. Organisationen grundades av en man som hette Charles Taze Russel. Han föddes i Pennsylvania i Förenta Staterna år 1852. Han var den andre sonen till Joseph L. och Anna Eliza Russel. Hans föräldrar var *presbyterianer av Skotsk-Irländsk härkomst och båda var mycket religiöst sinnade, vilket starkt präglade hans uppväxt. Trots att Charles T. Russel uppfostrades i presbyteriansk anda så gick han med i den kongregationalistiska kyrkan. Han började i ung ålder att starkt tvivla på treenighetsläran, Jesus gudomlighet och själens odödlighet. Han kunde inte acceptera de etablerade kyrkornas erkända läror. Av en ren händelse- vid sjutton års ålder 1869- så gick Russel på ett lokalt möte med Adventisterna [Advent Christian Church] i Pittsburgh. Han ville förvissa sig om eventualiteten att de som samlats där hade en annan uppfattning än de etablerade kyrkorna. Det som Russel fick höra där stärkte hans tro på Bibeln i den riktning som tilltalade honom.

      Tidigare så hade hans tvivel på den presbyterianska läran nästan fått honom att överge det kristna tänkandet helt, men detta gav honom hopp. Det fick honom att ännu mer noggrant studera Bibeln. Han började bland annat att samarbeta med adventisten Nelson H. Barbour som hade stort intresse för spekulation i Bibeln vad beträffar årtal och förutsägelser av olika händelser. Russel uppmuntrades av adventisterna i olika Bibelfrågor, som till exempel att ett "Helvete" med evigt straff egentligen inte omnämns i Bibeln och att nattvarden bara skall firas en gång per år. Alla dessa olika frågor och tvivlet på Jesus gudomlighet, tvivlet på själens odödlighet, att nämna Gud vid namn [JHVH, Jehova] och de ständiga spekulationerna om världens undergång har kommit att prägla rörelsen ända in i våra dagar.

      De män som studerade Bibeln med Russel hade också inriktning på vad man kan kalla en "anti-traditionell kristen linje", vilket mycket tydligt märks i dagens Jehovas Vittnen- som inte firar födelsedagar, jul eller andra högtider. C.T Russel kom ut med sin första bok år 1876 Vakttornet som utropar Jehovas rike. Han började också, 1879, att ge ut tidningen Zion's Watch Tower, idag känd som tidningen Watchtower [Vakttornet]. Man kan säga att Russel från och med 1878 bröt sitt samarbete med adventisterna och gick i sin egen riktning, men han medgav att han haft stor nytta av adventisternas uppfattningar trots att de inte fullt ut överensstämde med de "sanningar" som han själv såg i skriften.

*Presbyterian kommer från grekiskans Presbyteros som betyder Präst.




      År 1881 så organiserade Russel tillsammans med sina anhängare Zion´s Watch Tower Tract Society i Pennsylvania, alltså det som idag heter Watch Tower Bible and Tract Society of New York-Inc [Bibel och Traktatsällskapet Vakttornet]- även benämnt som "Sällskapet", den högsta ledningen för alla Jehovas vittnen. Sällskapet blev ansvarigt för framställning och tryckning av all litteratur. År 1886 så kom bland annat det första av sex exemplar av boken "Studier i skriften". Russel ansåg att dessa böcker var helt jämförbara med Bibeln, fast mer sorterad och strukturerad. Han ansåg till och med att det var bättre att läsa "Studier i skriften" än att läsa Bibeln, något som har påverkat organisationen fram till idag, då man sätter en oerhörd tillit till sin litteratur. Russel använde sig av metoden att låta medlemmarna gå från hus till hus fär att sälja litteraturen och på samma gång värva nya medlemmar. År 1902 utgavs den första amerikanska översättningen av Bibeln där namnet Jehova sätts in i Nya Testamentet. År 1914 så startade Sällskapet Vakttornet i London The International Bible Students Association för verksamheten utanför USA, vilket ledde till att rörelsen spreds. Russel avled 1916 och han hade inte utsett någon speciell efterträdare till sig själv, varför ett kollektiv fortsatte att leda verksamheten.

      År 1918 så valdes Josef F. Rutherford till president för Sällskapet Vakttornet. Många inom organisationen sörjde broder Russel och förfärades över broder Rutherfords totalitära läggning som var en stark kontrast till Russels mjuka personlighet. Rutherford ville skapa en mycket stark organisation, han ersattte alltmer Russels skrivelser med sina egna och han byggde upp den starka hierarkiska struktur som idag finns hos Jehovas Vittnen. Man startade egna radiostationer för spridande av budskapet världen över. På denna tid så kallades de för bibelforskare, sitt nuvarande namn- Jehovas Vittnen- fick organisationen 1931, som ett led i att bryta sig ifrån vissa oberoende bibelstudenter som fortfarande fanns inom och runt organisationen. Sällskapet Vakttornet blev nu alltmer hårdfört. Eftersom man ansåg att Jehovas Vittnen var Guds organisation på Jorden så övergick man från ett demokratiskt till ett- som man själv uppfattade det- teokratiskt styrelsesätt [teokrati= gudsstyre]. De lokala församlingarnas styrelsesätt bestämdes helt av Sällskapet Vakttornet som då fick total kontroll över församlingarna, vilket gjorde att Rutherford själv fick ännu mer makt över sina medlemmar. De som ifrågasatte presidenten eller Sällskapet ansågs mer eller mindre att vara direktinspirerade av Satan.

      År 1942 efterträdde Nathan Homer Knorr Rutherford som president och han i sin tur ersatte dennes skrifter med sina egna. Han forstatte den hårdföra linjen och organistaionen tenderade till att bli sluten. Böckerna började nu att tryckas utan att ange författaren. Kampen mot oliktänkande inom Jehovas Vittnen hårdnade. Runt 1944 så inrättade man dömmande äldsteråd i de olika församlingarna. Dessa råd ansvarade för disciplinfrågor, samt beslöt om uteslutning ur rörelsen om en medlem inte följde läran eller bröt mot moralreglerna. Även de inom Sällskapet som hade annorlunda åsikter blev uteslutna. År 1946 så började man att ge ut tidningen Awake! [Vakna!]. Sällskapet Vakttornet har under hela sin verksamhet ständigt uttalat profetior om årtal för Harmageddon [Guds ingripande]. När sedan ej profetiorna har gått i uppfyllelse så har man ändrat läran och hävdat att "ett nytt ljus" har visat sig på sanningens himmel. Det senaste tillfället då profetian om Harmageddon ej gick i uppfyllelse var 1975. Efter detta så var det många medlemmar som lämnade organisationen. President Knorr avled 1977 och efterträddes av Frederick Franz som satt fram till sin död 1992. Jehovas Vittnens nu sittande president heter Milton G. Henschel. Organisationen har växt till en mer eller mindre världsvid verksamhet som helt och hållet styrs från Sällskapet Vakttornets högkvarter i Brooklyn i New York. Ledningen består av den Styrande kretsen som utgörs av ett antal män, vilka anses vara direktinspirerade av Gud. Dessa kallas även för Den trogna och omdömesgille slavens klass.

 


3. JEHOVAS VITTNEN IDAG

3:1 Organisationens uppbyggnad

Sällskapet Vakttornet anses vara "Den trogne och förståndige tjänaren"som skall dela ut andlig mat till trons husfolk. [Matteus 24:45-47] Jehovas Vittnen visar i sina böcker gärna upp fina och färgranna bilder på sitt stora och eleganta huvudkontor i Brooklyn och sina andra avdelningskontor runt om i världen. De framstår som en välartad, exklusiv, framgångsrik och världsomspännande organisation. Allt som allt så finns det ungefär fem och en halv miljon Vittnen i cirka 200 länder. Styrt från USA. Den totala ledningen över Jehovas Vittnen finns i Brooklyn i New York och består av det antal män som utgör Den styrande kretsen och som i huvudsak författar den bibelförklarande litteraturen. I varje land där Jehovas Vittnen är verksamma så finns det ett samordnande avdelningskontor som är styrt direkt från Sällskapet Vakttornet och Den styrande kretsen. Sällskapet finns alltså även i Sverige, men fortfarande så är huvudkontoret i Brooklyn dess huvudman. Böckerna trycks i många olika länder, till exempel vid Vakttornets svenska avdelningskontor i Arboga, men litteraturen bearbetas och författas fortfarande i Brooklyn, varför dessa avdelningskontor egentligen bara är Brooklyns förlängda arm. Vid avdelningskontoret i Arboga så jobbar bland annat många med att översätta litteraturen till svenska. Som exempel kan nämnas de kända tidningarna Vakna!, som utkommer på 83 språk och Vakttornet, som utkommer på 130 språk. Dessa tidningar översätts och trycks i de olika länderna, men författas och layoutas i USA, vilket märks tydligt i upplägg, innehåll och bilder. Speciellt tydligt så märks detta i Vakna. Man författar och trycker också en ansenlig mängd andra böcker.

 

Tillsyningsmän, stark hierarki och manlig makt.

Ledaren och samordnaren för Sällskapet Vakttornet i Sverige heter Bengt Hansson. Sällskapet har kringresande kretstillsyningsmän och områdestillsyningsmän. Områdestillsyningsmännen samordnar och organiserar stora sammankomster och samarbetar även ibland med kretstillsyningsmannen. Kretstillsyningsmannens uppgift är att resa runt i de olika församlingarna, bese deras verksamhet, hålla tal och ge "andlig uppmuntran". De kringresande tillsyningsmännen får sina resor, bilar och fler nödvändigheter betalda av Sällskapet, men som tradition hos Jehovas Vittnen så förväntas medlemmarna i de lokala församlingarna att hålla sina hem öppna för tillsyningsmännen de dagar de befinner sig på orten.

      Att bjuda kretstillsyningsmannen på mat och logi i sitt eget hem ses bland Vittnena som en ära och en god uppoffring. Inom varje församling så finns det en församlingstillsyningsman, det är en äldste som anvarar för tillsynen och undervisar i församlingen. Det finns också en biträdande tjänare, som har olika arbetsuppgifter- bland annat beställningar av litteratur, med mera. Inom varje församling så finns det också ett flertal olika äldste som har uppgiften som tillsyningsmän, de undervisar, leder olika bokstudium, håller tal och bildar dömmande råd- med mera. Hierarkin inom organisationen är mycket tydlig. Det är uppenbart att det är hos de äldste som makten ligger och de som är äldste är alltid män, för det är endast män som kan få anvarsfulla uppgifter inom Jehovas Vittnen. Kvinnorna inom organisationen är kort och gott bara "systrar". Som kvinna så får man ej hålla tal eller vara med i dömmande råd, inte ha några huvudsakliga eller avgörande anvarsuppgifter eller ifrågasätta äldsteskapet, eller rättare sagt- kvinnorna kan påpeka ett fel för äldsteskapet, men eftersom det bara är män som kan bli äldste- så är det ändå i det avgörande skedet männen som bestämmer.

      Jehovas Vittnen anser att mannnen har en medfödd ledarbegåvning och att kvinnan har en speciell fallenhet för att ta hand om hem och barn. Att männen har den totala makten inom Jehovas Vittnens församlingar och inom Sällskapet Vakttornet, det är otvivelaktigt. Jehovas Vittnen har en biblicistisk syn på kvinnans och mannes roller. Man ser mannen som en ledare och kvinnan som ett svagare kärl som skall äras av mannen. Eftersom man ser familjen som organisationen i miniatyr, så skall samma förhållande råda inom hemmet som i organisationen. I Vittnenas böcker och tidningar så finns otaliga instruktioner och råd om hur familjelivet bör levas. Allt detta bygger på det speciella synsätt som Vittnena har på män och kvinnor. Man uttrycker det klart och tydligt i litteraturen, som till exempel i boken Du kan få leva för evigt i ett paradis på Jorden- sidan 241:

 "Den uppmaning Bibeln ger hustrur är i linje med rollen- "Hustrurna må underordna sig sina män." I våra dagar är det vanligt att kvinnor är stridslystna och att de konkurrerar med männen. Men när hustrur försöker överta ledarskapet, så ger detta nästan alltid upphov till problem."

 

Predikoarbete från dörr till dörr.

De vanliga allmänna församlingsmedlemmarna får framförallt uppgiften att predika "De goda nyheterna" från dörr till dörr. Detta är den enklaste uppgiften [tyvärr inte alltid så enkel]och här får även kvinnor delta. Detta predikande från dörr till dörr kallas för Tjänsten på fältet och här finns ett system där de olika medlemmarna som går och knackar dörr får rapportera hur många timmar och dagar varje månad de har ägnat åt tjänsten. De rapporterar också hur många tidningar eller böcker som de lämnat ut och hur många bibelstudium som de startat. Här kan man tjäna som heltidspionjär eller halvtidspionjär. Medlemmarna uppmanas givetvis ständigt att gå så mycket som möjligt i tjänsten på fältet, ja helst skall de tjäna som heltidspionjärer. Att "rapportera mycket tjänst" har en hög status bland Jehovas Vittnen i allmänhet, det tenderar till att vara en tävlan mellan dem. De som vill lära sig hur de skall bära sig åt då de skall ut och predika har möjlighet att gå skolan i teokratisk tjänst.

 

Stark centralstyrning.

Man kan i stort sett säga att hela rörelsen är uppbyggd på kontroll, kontroll som man får genom de ständiga uppmaningarna- ja genom den ständiga undervisningen i litteraturen om hur livet bör [skall] levas. Eftersom alla tillsyningsmännen, alla de äldste, alla ledarna för Sällskapet Vakttornet i de olika länderna och alla de enskilda medlemmarna har den framställda litteraturen som sitt högsta rättesnöre så innebär det en stark centralstyrning. På grund av att de anser att litteraturen är helt inspirerad av Bibeln och att hela organisationen helt är inspirerad av Gud så förefaller det dem att vara fullt naturligt.

 

3:2 Därför kallar de sig för "Jehovas Vittnen"

Ordet ”Jehova” kommer från ordet Jahvé som Vittnena anser skall uttalas Jehová. Man anser att det är Guds riktiga namn och till skillnad från judarna och många övriga kyrkor, så anser man att man bör uttala detta namn. Namnet på hebreiska skrevs ursprungligen endast med konsonanter- JHVH- även kallat tetragrammaton, så egentligen är man inte riktigt säker på hur det skall uttalas. För judarna så blev detta namn fullständigt heligt- det fick helt enkelt inte uttalas.

 

3:3 Jehovas Vittnens tro

Vittnena tror på den Gud som de anser vara den ende sanne, nämligen Jehova. De anser att han är Jordens och Universums skapare och otvivelaktiga suverän. De tror att Jehova snart skall ingripa och störta denna världens härskare och återskapa Jorden till det paradis som en gång var. Man tror att det i detta paradis kommer att vara fullständig frid mellan människor och djur, av detta bilderna i deras böcker som bland annat visar barn som kramar lejon och lamm som ligger och sover intill slagbjörnar. Vittnena anser sig själva vara de enda sanna kristna och anser att alla andra religionsinriktningar och samfund är felaktiga. Just detta är utmärkande för dem. De menar att Jesus grundade en sann religion och därför så kan det i våra dagar bara finnas en enda sann grupp av sanna tilbedjare av Gud. Tolkat och taget från Bibeln så tror de att bara ett fåtal människor befinner sig på den smala vägen som leder till liv [Matteus 7:13,14].

      Eftersom de anser att alla som inte är Jehovas Vittnen men som ändå tror på Gud och även försöker att leva enligt Bibeln ändå aldrig kommer att bli godkända, så befinner de sig fullständigt avskilda från övrig kristen tro, eller som de själv brukar uttrycka det- "Vi är inte någon del av denna världen". Vittnena anser att ett tydligt tecken på att de är sanna kristna är att de har verklig kärlek inbördes. Jehovas Vittnen tar inte del i någon som helst politik, de deltar inte i krig och de firar inte jul, födelsedagar eller andra högtider. Man anser att intagande av droger är ett brott mot Gud, som så exempel rökning är inte tillåtet- däremot så anser man inte att det är fel att dricka alkolol. Alkohol ses som en privatsak bland Jehovas Vittnen.

 

 Jehovas Vittnens vanligaste trosuppfattningar

 · De håller sig starkt fast vid Bibeln som grund för alla sina trosbekännelser. De följer en antitraditonell kristen linje och delar inga av de "värdsliga högtiderna".

  · De tror inte på treeningheten, utan de tror att Jesus är Guds son, en person avskild från Gud och att Den helige ande är Guds verksamma kraft. De anser treenighetsläran vara oskriftsenlig och tror att den infördes av en hednisk romersk härskare i sammarbete med falska religiösa ledare.

 · De tror inte att Jesus dog på ett kors, utan på en påle.

 · De framhåller inte Jesus på samma sätt som andra kyrkor. De anser visserligen att Jesus är Guds son och konung i himmelen, men de tror att Gud Jehova är den högsta och att det därför är han som skall tillbes och framhållas.

 · De anser att Jesus Kristus var den första av Guds skapelser.

 · Kristi närvaro är av andlig art.

 · Man tror inte att Jorden kommer att bli förintad eller folktom.

 · Ogudaktiga människor skall förgås för evigt.

 · Människor som godkänns av Gud kommer att få evigt liv.

 · Helvetet existerar inte som en pinoplats, utan är snarare hela mänsklighetes gemensamma grav, Hades- dödsriket.

 · Man får ej delta i ekumeniska rörelser.

 · Man anser att det är fel med en prästklass med särskilda titlar.

 · De sanna kristna måste vittna offentligt om Bibelns sanning.

 · Dop genom fullständig nedsänkning i vatten är ett tecken på överlämnande till Gud. Man döper inte barn.

 · De bibliska morallagarna måste följas till punkt och pricka. Föräkteskapligt sexuellt umgänge, homosexualitet och äktenskapsbrott betraktas som dödssynder.

 · De anser att man skall använda Guds namn.

 · Man tror att Jesus Kristus med Guds bemyndigande aktivitet härskar som kung i himmelen sedan år 1914.

 · Man tror att Guds kungarike snart skall tillintetgöra den nuvarande tingens ordning och upprätta ett Jordiskt paradis där människor skall leva för evigt.

 · De menar att människorna skall leva i det Jordiska paradiset. De som dör kommer alltså ej att komma till himmelen, utan kommer efter Guds ingripande [Harmagedon] att uppstå till ett liv på Jorden. De tror dock att 144.000 av speciellt utvalda bland Jehovas Vittnen, som kallas för De i anden smorda kristna, efter sin död kommer att regera med Jesus i himmelen. De tror alltså inte att alla goda människor kommer till himmelen.

 · De tror att de döda är fullständigt döda. De tror inte på att själen lever vidare i någon andevärld. De dödas liv i framtiden är beroende av att Gud uppväcker dem till liv igen, så de dödas hopp är alltså uppståndelsen.

 · Vittnena tror att världen sedan år 1914 befinner sig i de yttersta dagarna. De tror att några av den generation som var födda då och såg vad som hände skall hinna uppleva slutet på "den onda tingens ordning". (Betydelsen av detta har Sällskapet dock numera tonat ned betydligt, då 1914 års generation börjar att bli alltför gamla för att det skall hålla sig inom trovärdighetens gräns.)

 · De anser att de flesta av de vanligaste högtiderna är hedniska traditioner.

 · De äter ej blodmat och de tar inte emot blod från andra människor.

 · Satan Djävulen är denna världs osynlige härskare. Man tror att Satan och hans demoner slungades ned till Jordens närhet år 1914. Jehovas Vittnen tror att änden är nära. Man anser att detta beror på att Satan och demonerna slungades ned till Jordens rund 1914, som innebar början till slutet för "den onda tingens ordning". Man ser många olika "tecken" på att vi nu lever i de yttersta dagarna, tecken som man tagit från Bibeln och som man återser på Jorden idag. Taget från Bibelns domedagsprofetior så ser man världen av idag som en uppfyllelse av Bibelns profetior. Jehovas Vittnen anser att världen nu befinner sig i den våldsamma upplösning som förutspås- nation skall resa sig mot nation och rike mot rike, det skall vara hungersnöd, det skall vara farsoter på den ena orten efter den andra, det skall vara stora jordbävningar, det skall vara tilltagande laglöshet, människor skall vara penningkära, man skall bli vanmäktiga av fruktan över vad som skall komma över Jorden.[Matteus 24:7, 12,-Lukas 21:11, 26- 2 Tim. 3:2,4,5- Upp. 11:18]

 


4. HUR JEHOVAS VITTNEN LEVER OCH LÄR

4:1 Biblicistiskt leverne

Jehovas Vittnen lever sina liv efter tydliga regler. I deras böcker och tidningar så framhålls Gud som kärleksfull, men det framhålls också en övervakande Gud, varför vittnena har en ständig press på sig att leva och handla rättfärdigt. När man som utomstående betraktare läser deras litteratur så kan man lätt få uppfattningen att de som skrivit böckerna och tidningarna har som utgångspunkt att läsaren inte kan bilda sig egna uppfattningar, eller själv avgöra vad som är bäst ens i de mest enkla situationer. Litteraturen innehåller ständigt återkommande instruktioner och råd om hur livet bör levas, vad man bör se för filmer, lyssna på för musik etc. Vittnena förväntas att leva sina liv på samma sätt som litteraturen rekommenderar och litteraturen har en bokstavstrogen syn på Bibeln. Då Jehovas Vittnen oftast är starkt övertygade och mycket ambitiösa människor så vill de givetvis göra Guds vilja. Kontentan av alltihop blir oftast att man inser att man ändå helst av allt skall tjäna Gud- det vill säga ägna sig åt predikoarbetet och besöka församlingsmötena.

 

4:2 Arbetet för organisationen tar upp stor del av livet

Faktum är att det är beundransvärt hur nitiskt och ambitiöst de flesta Jehovas Vittnen ägnar sig åt arbetet med att predika sitt budskap till andra människor. Detta arbete innebär allt från att gå från dörr till dörr till att stå och dela ut tidningar på offentliga platser eller prata med sina arbetskamrater. Det mest statusfyllda är att tjäna som heltidspionjär och många unga Vittnen ägnar mycket tid åt tjänsten på fältet. För många så kan detta bli mycket jobbigt, men om man som Jehovas Vittne uttrycker att man inte har lust eller helt enkelt inte orkar gå och predika, så möts man av ständiga uppmaningar att ändå fortsätta oförtrutet. Givetvis så finns det också många Vittnen som trivs utmärkt med att gå runt och predika. Det mest typiska är hur pass mycket av sin tid som medlemmarna avsätter för organisationen. Med arbete, familj, bokstudium, tjänsten på fältet och fyra församlingsmöten i veckan, så blir det inte mycket tid över. Tävlandet med att rapportera tjänst bidrar till att många anstränger sig extra mycket. Det är ej så svårt att förstå varför det är så här, det handlar helt enkelt om att så mycket som möjligt av tiden skall upptas av organisationen, annars finns risk att man "faller ifrån".

 

4:3 Människosyn och klädstil

Det är inte lätt att bli ett Jehovas Vittne. Processen från det att man blir intresserad av rörelsen till att man verkligen döper sig är ganska komplicerad. När man sedan är döpt så är man helt enkelt ett Jehovas Vittne i ordets rätta bemärkelse. Man ifrågasätter inte organisationen eller de egenheter som förekommer, alltså sådant som utomstående skulle ifrågasätta, för om man ifrågasätter så är man helt enkelt emot Guds organisation och är man emot Guds organisation så är man heller inget Jehovas Vittne. Inom församlingen så har de flesta sina självklara funktioner inom hierarkin. Männen är både i församlingen och i familjen "överhuvuden" som från barnsben har-förutsett att man är född in i organisationen- lärts upp i att bli vägledare och undervisare och kvinnorna har lärts upp att bli goda hustrur.

 

Vill framstå som perfekta människor

Vittnena vill framstå som föredömen i samhället, de anser att alla lagar skall åtföljas så länge det inte inkräktar på deras tro. De deltar inte i politik och är inte engagerade vare sig för eller emot något i samhället såvida det inte rör dem själva. De kallar varandra för bröder och systrar. Epitetet broder eller syster får man efter att man har döpt sig och överlämnat sitt liv åt Jehova. Deras klädstil är mycket prydlig. Männen bär kavaj, finbyxor, skjorta och slips, kvinnorna bär nästan alltid strikt kjol och blus, alltså en klassisk stil som de själva anser inte direkt kan härledas till någon speciell grupp i övriga samhället.

 

4.4 Styrt känsloliv

Som ett Jehovas Vittne så har man ett mycket styrt känsloliv. Det är inte förbjudet föt ett Vittne att gifta sig med någon som inte är ett Vittne, men på grund av att den som är ett Vittne i ett sådant äktenskap ständigt försöker påverka sin partner att gå med, så slutar sådana förhållanden oftast med separation. Sällskapet Vakttornet anser givetvis att de som tillhör Guds folk också skall gifta sig med andra av samma sort, så äktenskap över trosgränserna avrekommenderas starkt. Den situation som man befinner sig i som ett Jehovas Vittnen kan ibland skapa problem. Joseph Wilting- ett före detta Jehovas Vittne- skriver i sin bok 40 år som ett Jehovas Vittne- på sidan 171 följande:

 "En annan viktig faktor är det begränsade urvalet av partner. Eftersom Jehovas Vittnen inte får gifta sig med någon utanför organisationen säger det sig självt att antalet giftasvuxna kandidater är begränsat. Detta leder till att valet faller på en människa som är i "sanningen" trots att man är förälskad i någon utanför "sanningen". För Sällksapet Vakttornet så innebär detta stora fördelar. De ser till att ingen gifter sig utanför organisationen och behåller därmed greppet om personen."

      Strikt syn på äktenskap och moral Man lägger också mycket stark vikt vid att inte ha sexuellt umgänge före äktenskapet- eller rättare sagt- att ha en sexuell relation innan man har gift sig [otukt] betraktas som en dödssynd. Att ha sex före äktenskapet leder oftast till uteslutning ur organisationen, såvida inte syndaren ifråga uppvisar stor ånger inför de äldste och lovar bot och bättring. Att ha ett moraliskt rent leverna, det är inget fel, men denna bokstavstrogna tolkning av Bibelns moralregler skapar problem. Dels så är den otroligt begränsade skaran av möjliga äktenskapspartner ett problem i sig själv och dels så bidrar den stenhårda moraliska hållningen till att många gifter sig mycket tidigt och om de två parterna senare upptäcker att de inte passar ihop så kan de inte skilja sig. Skilsmässa är förbjudet inom Jehovas Vittnen, såvida inte den ena eller båda parterna har varit otrogna.

 

Så är mannen och kvinnan

 I Jehovas Vittnens litteratur så finns det otaliga uppmaningar om hur män och kvinnor skall finna sig i sina roller. I boken Du kan få leva för evig på ett paradis på Jorden- sidan 243, står det:

"De ligger en gudomlig vishet i det Bibeln säger: "Männen bör älska sina egna hustrur som sina egna kroppar"-Efesierna 5:28-30. Erfarenheten har gång på gång visat att om hustrur ska vara lyckliga, måste de känna att de är älskade. Detta betyder att mannen bör visa sin hustru särskild uppmärksamhet, vilket innebär att visa ömhet och förståelse och att vara uppmuntrande. Han måste visa henne ära, som Bibeln säger. Detta gör han genom att ta hänsyn till henne i allt vad han gör. På så sätt vinner han hennes respekt.......Hur är det då med hustrur? Bibeln förklarar: "Hustrun bör ha djup respekt för sin man". Efesierna 5:33. Att hustrur inte lyder det här rådet är en av de främsta orsakerna till att somliga män blir förbittrade på sina hustrur. En hustru visar respekt genom att understödja sin mans beslut och genom att samarbeta helhjärtat med honom, när det gäller att uppnå de mål familjen ställt upp. Genom att hon fullgör den roll Bibeln har gett henne som en hjälpare och ett komplement till sin man, gör hon det lätt för mannen att älska henne."

 

Barnen får tidigt lära sig en stark moralisk hållning

Man är också mycket noga med att barnen och ungdomarna inom Jehovas Vittnen tidigt lär sig en strikt moralisk hållning. Ord som otukt, perversitet, kyskhet och renhet är vanligt förekommande i Vittenas ungdomsböcker. I boken Ungdomar frågar, kapitel 25- sidan 200, står det bland annat:

"Bibeln beskriver en ung man som möter en omoralsk kvinna. Hon kysser honom och säger: "så kom då.....så låt oss glädjas åt varandra med kärleksyttringar." vad händer då? "Helt plötsligt går han efter henne, likt en tjur som kommer rentav till slaktningen", det är uppenbart att denne ynglings passioner uppeggades av det han såg och hörde - och inte bara därför att han hormoner var i verksamhet."

      Om onani står det också bland annat på sidan 205-206:

"Men att stöta bort dåliga tankar är speciellt svårt när man är ensam om natten. En ung kvinna ger rådet: "Det bästa är att direkt kliva ur sängen och börja sysselsätta sig med något, eller kanske ta en liten matbit, så att sinnet inriktas på annat. "Ja tvinga dig själv att tänka på sådant som är av allvarlig betydelse, rätt, kyskt, värt att tycka om och väl omtalat."

      På sidan 201- 202, står det också:

"Eftersom onani inte direkt fördöms i Bibeln, betyder det då att det är oskadligt? Absolut inte! Fastän onani inte kan jämställas med en så grov synd som otukt, är det sannerligen en oren vana. Guds principer visar att det "är till nytta för dig" att kraftigt stå emot denna orena vana...... "Låt därför era lemmar, som är på Jorden, vara som döda", uppmanar Bibeln, "vad beträffar....sexuell böjelse." Denna sexuella böjelse syftar inte på den normala sexualdriften, utan på okontrollerad passion. Sådan sexuell böjelse kan leda till att man börjar bedriva grov sexuell omoraliskhet, alldeles som Paulus beskrev i Romarna 1:26,27."

      På sidan 200- 201 står det även:

"Ja, ofta är det vad man läser, ser eller lyssnar på och även vad man talar om eller tänker på, som stimulerar till onani. En 25 årig kvinna erkände; Det gick nästan inte att sluta. Jag brukade ofta läsa kärleksromaner och det gjorde saken värre."........Hon fortsätter; "Jag onanerade vanligtvis för att lätta på tryck, spänningar eller oro. Den flyktiga njutningen var som när en alkoholist tar sin grogg för att lugna nerverna."

      Detta är bara ett litet axplock ur "Ungdomar frågar", men samma stil genomsysrar hela boken. Samma sorts resonemang framkommer vad gäller nöjen, skola och umgänge. Hög moral är att inte svika Gud Vi ser att Jehovas Vittnen verkligen är måna om att lära sina barn och ungdomar att leva kyskt och rättfärdigt, men på ett sätt som kanske inte riktigt stämmer överens med hur barn och ungdomar verkligen fungerar? Man framhåller i boken "Ungdomar frågar" att många kristna ungdomar har skuldkänslor vad beträffar onani och sexuella känslor. Det beskrivs att många känner att de sviker Jehova när de onanerar eller tänker på sex. På detta vis vill man framhäva att dessa skuldkänslor är naturliga och inte skapade.

 

4:5 Barnen uppfostras i teokratisk anda

Barnen får i mycket tidig ålder lära sig vad Guds budskap innebär. Mötena på Rikets Sal anses som det viktigaste av allt. Barnen, även de minsta, följer alltid med på mötena. Det är beundransvärt hur Jehovas Vittnen har lyckats att uppfostra sina barn, som i timmar sitter lugnt och stilla på möten och sammankomster. Även barnen har samma propra klädstil som de vuxna, flickorna har fina klänningar och det är inte ovanligt att pojkarna har slips och kavaj. Man kan säga att Jehovas Vittnens barn påminner om "små vuxna". Redan i tidig ålder så lär de sig sina funktioner och uppgifter. Också i tidig ålder så skolas barnen till att följa med i tjänsten på fältet.

      Det är inte ovanligt att barnen följer med sina föräldrar när de går runt och ringer på dörrarna. Barnen går också i en form av söndagsskola som kallas teokratiska skolan, där pojkarna får lära sig att hålla offentliga tal- som en förberedelse för sitt eventuella framtida ledarskap, medan flickorna får lära sig hur de skall bete sig när de skall ut och predika. Könsrollerna och det religiösa tänkandet grundas alltså mycket tidigt. Jehovas Vittnen anser i allmänhet att barnen skall skyddas från det som hörtill "den onda tingens ordning", de anser att de som kristna måste hålla sig rena och se livet klart och tydligt utan att låta sig dras med av alla dekadenta frestelser som världen har att erbjuda.

 

4:6 Sakliga och informativa församlingsmöten

Jehovas Vittnens församlingsmöten är lugna och sakliga och påminner ganska mycket om en föreläsning. Huvudmötet hålls en gång i veckan på en lördag eller en söndag. Mötet pågår i ungefär två timmar och börjar med ett entimmestal som hålls av en äldste i församlingen och ibland bjuder man även in talare från andra församlingar. Efter entimmestalet så hålls ett vakttornsstudium, som innebär att man studerar ur tidningen Vakttornet. I varje nummer av Vakttornet så finns det alltid en studiedel med paragrafer och frågor, som alla församlingar över hela Jorden använder i sina vakttornsstudium. Andra dagar i veckan så har man också möte för tjänst, möte för teokratiska skolan och församlingsbokstudium i enskilda hem. Jehovas Vittnens anti-traditionella linje märks tydligt i församlingsmötenas upplägg och även på Rikets Sal i övrigt. Utifrån så ser Rikets Sal inte alls ut som en kyrka, utan som en vanlig samlingsbyggnad. Man använder sig inte av kors, kruscifix eller andra symboler. Man anser att kors och symboler är detsamma som avgudadyrkan.

 

Nattvarden en gång om året

Jehovas Vittnen har egentligen bara en slags högtid, om man vill kalla det så- den så kallade åminnelsen [åminnelsen av Kristi död] som firas en gång om året i slutet av mars och i början av april. Detta är Jehovas Vittnens nattvard. Den firas efter mörkrets inbrott- och datumet då den firas skall motsvara det bibliska datumet för Jesu dödsdag, nämligen den 14:e Nisan i den judiska kalendern. Jehovas Vittnen anser att man skall fira denna nattvard, inte varje vecka, utan endast en gång om året. Under denna åminnelse så är det inte vem som helst som kan ta del av brödet och vinet, utan endast de som tillhör De i anden smorda, alltså av den grupp på 144.000 personer av Vittnena som efter Harmagedon inte skall leva i det Jordiska paradiset, utan som änglar skall regera med Jesus i himmelen. Vem som tillhör De i anden smorda- finns det inga regler för, det är bara den smorde själv som känner den himmelska kallelsen och äter av brödet och dricker av vinet. Eftersom det endast är ett starkt begränsat antal av Vittnena som är smorda, så firas åminnelsen i de flesta församlingar utan att någon tar brödet och vinet. På ett märkligt sätt så är det ett mycket litet fåtal av Jehovas Vittnen som automatiskt vet att de skall ta nattvarden. '


 


5. MINA REFLEKTIONER

5:1 Ensidig syn på människor

Jehovas Vittnen har allmänt en ensidig syn på varandra som människor. Alla inom organisationen klär sig likadant, alla fyller sina roller, män och kvinnor tros från början vara på ett visst sätt och man förväntar sig att alla lika målmedvetet skall följa de riktlinjer som ställs av Sällskapet Vakttornet. Som exempel så finns det allmänt en negativ syn på dem som ej vill gå från dörr till dörr och predika budskapet.Om någon känner ångest inför att gå i tjänsten på fältet så ser man det som att personen ifråga är lat eller börjar att svikta i sin tro.

      Eftersom människor är olika så skapar detta givetvis problem. Även om de flesta Vittnen är starkt troende och vill göra Guds vilja, innebär det ju nödvändigtvis inte att alla är anspassade för att gå runt och prata om sin tro från dörr till dörr med främmande människor. Man ser det dock som så att man gör det man måste göra som en sann kristen. Även om man har stark ångest för att försöka att hävda sin tro inför okända, så gör man det i alla fall. Man anser att man får Guds styrka för att klara av den svåra uppgiften. Detta är ganska paradoxalt. Om du till exempel starkt skulle ogilla att prata med främmande människor, skulle du då ta jobb som dörrförsäljare?

 

Styrkan ligger i likriktningen

Mycket av styrkan i organisationen ligger i att alla mer eller mindre är lika (både i klädstil och mentalitet), något som vi ser att Jehovas Vittnen har gemensamt med många andra frikyrkliga rörelser och sekter. Jehovas Vittnen anser att män och kvinnor har medfödda egenskaper, alla klär sig likadant och ifrågasättande av organisationen ses som ett ifrågasättande av Gud själv. Som utomstående kan man fråga sig hur det skulle bli om ett Vittne ej klädde sig i detta slag av kläder som alla vittnen bär, utan exempelvis skulle komma till mötet på Rikets Sal iklädd t-shirt och jeans? Svaret är helt enkelt att- det skulle ett Jehovas Vittne aldrig göra.

      Om man som Jehovas Vittne börjar att gå på mötena med en helt egen klädstil, ja då har man garanterat blivit så sviktande i sin tro att ett utträde ur församlingen är nära förestående. Det är ganska självklart att människorna inom Jehovas Vittnen måste följa alla dessa mönster och regler- ett accepterande av oliktänkande skulle ganska snart leda till att organisationen blir splittrad. Sällskapet Vakttornet har lyckats mycket bra med att hålla samman organisationen till en helhet.

 

Uppmålar sig själva som perfekta

Märkligt nog så tycks Vittnena vilja identifiera sig med de bätte bemedlade i samhället, något som tycks bottna i någon form av framgångsideologi, något som Jehovas Vittnen också har gemensamt med många andra frikyrkosamfund och sekter (tex Livets Ord, Vinyard etc..). Att Sällskapet Vakttornet vill framställa just Jehovas Vittnen som perfekta människor visar  sig dock extremt tydligt i litteraturen. Det är ganska vanligt i olika sammanhang att två bilder visas sida vid sida, en bild på en person som "tillhör världen" och en annan bild på en person som "tillhör Guds folk". Personen på den första bilden- han som tillhör världen- är klädd som vanligt, till exempel jeans, t-shirt och gymnastikskor- alltså en person som vi skulle tycka ser helt normal ut i vårt samhälle. Personen på den andra bilden- han som tillhör Guds folk -han har oftast en kavaj, slips, en fin skjorta, är välrakad och har mycket välkammat hår- dessutom så har han ett lyckligt leende i ansiktet. Jehovas Vittnen påverkas givetvis av detta och är mycket noga med sitt yttre utan att förstå att det kanske är dem mer till nackdel än till fördel.

 

5:2 Stränga moral- och äktenskapsregler skapar problem

Man lägger en otrolig vikt vid ett moraliskt rent liv före äktenskapet, vilket bidrar till att många gifter sig mycket tidigt. Man kan ana strukturen. En unga kvinna gifter sig med en mogen kristen äkta man, det är hennes första man, hon har inga som helst andra erfarenheter av andra män, hon har inga erfarenheter av ett självständigt liv i övrigt, utan hon går från ett tryggt och skyddat familjeliv enligt Jehovas Vittnens regler till ett tryggt och skyddat äktenskap enligt Jehovas Vittnens regler. I detta äktenskap blir hon sedan en "god hustru" åt sin man som skall finna sig i rollen som "familjens överuvud". '

      De tidiga giftemålen bidrar ibland till att de två parterna efter en tid upptäcker att de ej passar ihop. Eftersom skilsmässa är förbjudet inom Jehovas Vittnen [förutom vid otrohet] så innebär det att man istället upprätthåller ett frustrerande äktenskap. Man utgår ifrån att de båda mer eller mindre måste passa ihop därför att de båda har samma mål, att komma till paradiset. Man blir då på ett sätt blind inför de känslomässiga problemen eftersom man anser att alla problem kommer att vara borta då människorna i framtidens paradis kommer att vara fullkommliga.

 

Man skapar ångest hos de unga

Hos barn och ungdomar så uppstår också problem när det i Vittnenas barn- och ungdomsböcker framhålls en extremt sträng och moralisk inställning till nöjen och sexualitet. Detta skapar ångest och skuldkänslor hos många unga Vittnen. Det märkliga med alltihop är att all litteraturen- och därmed också ungdomsböckerna, författas av Den styrande kretsen i New York, som till största delen består av män i åldrarna 60- 90 år- och många av dem är ständiga ungkarlar! Hur kan dessa män veta vad som är bäst för ungdomar?

 

5:3 Stark moralisk kontroll

Litteraturens ständiga moraliska uppmaningar bidrar till att Vittnena har stark kontroll på varandra. Man anser att en man och en kvinna som är ogifta inte bör träffas ensamma, man befarar att det kan leda till otillbörliga frestelser. Om en broder och en syster träffas ensamma, så utgår man ifrån att det förekommer något omoraliskt. Om en man och en kvinna inom församlingen som inte är gifta ses tillsammans på stan eller i andra sammanhang, så händer det att detta rapporteras till de äldste som då kontaktar dem för att förvissa sig om att otukt ej förekommit.

 

De äldste lägger sig i privatlivet

Eftersom de äldste är tillsyningsmän som skall kontrollera att församlingsmedlemmarna mår bra och inte faller för ondo, så resulterar det i att medlemmarna kontrollerar varandra. Om man misstänker att en medbroder eller en medsyster sysslar med omoraliskhet så ses det som en plikt att rapportera detta till de äldste. Om man bevisligen vet att en man och en kvinna haft sexuell relation innan äktenskapet så tas dessa inför äldsterådet och där har de möjlighet att bli förlåtna under förutsättning att de visar stark ånger, avger en bekänelse och lovar bot och bättring. Visar man däremot ingen ånger, så blir man oftast utesluten ur Jehovas Vittnen. Inställningen till varandras privatliv bidrar till att man har håller koll på varandra. Man anser att församlingen måste "hållas ren".

 


6. SAMMANFATTNING OCH AVSLUTNING

Jehovas Vittnen grundades i USA under 1800-talets andra hälft av den före detta adventisten Charles Taze Russel. Han tvivlade starkt på de presbyterianska lärorna och ville bilda sin egen tolkning av Skriften. Han började att noggrannt studera Bibeln. Han började också att ge ut böcker och skaffade sig snabbt många anhängare. År 1881 så bildade han Zion's Watch Tower and Tract Society of Pennsylvania, idag känt som Bibel och Traktatsällskapet Vakttornet- den högsta ledningen för Jehovas Vittnen. Russel dog 1916 och hans anhängare tog över. Dagens Jehovas Vittnen styrs med järnhand av ett antal män som sitter vid Sällskapet Vakttornets huvudkontor i New York. Jehovas Vittnen tror att Gud Jehova snart skall ingripa och göra slut på den onda världen och skapa ett paradis på Jorden, ett paradis där bara rättfärdiga människor skall få leva. Vittnena har en anti-traditionell kristen linje, då de vare sig firar jul, födelsedagar eller andra högtider. Man anser att dessa är hedniska. Man har endast en tradition som man firar en gång per år, åminnelsen av Jesu död- Jehovas Vittnens nattvard. Det är dock endast ett ytterst fåtal av Jehovas Vittnen som får ta del av brödet och vinet, nämligen de som i framtiden kommer att regera med Jesus i himmelen- antalet är 144 000.

      Vittnena tror inte på en treenig Gud. De framhåller Gud framför Jesus och de tror att de yttersta dagarna började 1914 och att den generation som föddes då skall hinna uppleva slutet på denna onda tingens ordning. De tror ej på helvetet och de äter ej blodmat eller tar emot blod från andra människor. Jehovas Vittnen avskiljer sig från övriga kyrkor och trosinriktningar, de anser att de själva är de enda sanna kristna och att alla andra inriktningar är felaktiga. Vittnena lever ett mycket strikt moraliskt liv och man har Bibeln som sitt högsta rättesnöre. Organisationen är mycket hierarkiskt uppbyggd och det är endast män som har rätt till ledande poster. Jehovas Vittnens böcker och tidningar anger mycket sällan sina författare och de framställs helt och hållet vid huvudkontoret i Brooklyn i New York, men översätts ibland i andra länder. De mest kända tidningarna är Vakna! och Vakttornet. I hela världen så finns de sammanlagt cirka 5 miljoner Vittnen i över 200 länder. Jehovas Vittnen är mycket kända för sitt sätt att värva medlemmar- att gå från hus till hus och predika budskapet. Jehovas Vittnen anser sig själva vara Guds synliga organisation på Jorden.





 


Källförteckning Böcker:

_________________________________________________________

Titel: Jehovas Vittnen- förkunnare av Guds kungarike

Utgivare: Watchtower Bible And Tract Society of New York,

INC International Bible students association- Brooklyn, New York, United States of America

År: Tryckt i Tyskland 1994, Wachtturm-Gesellschaft, Selters/Taunus.

 ___________________________________________________________________

Titel: Ungdomar frågar- svar som fungerar

Utgivare: Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania

År: Utgiven på svenska 1989

Tryckt i Tyskland 1989, Wachtturm-Gesellschaft, Selters/Taunus.

___________________________________________________________________

Titel: Riket som inte kom - 40 år som ett Jehovas Vittne

Utgivare: Dagengruppen, Stockholm Författare: Joseph Wilting

År: Tryckt 1993, ABM-Tryck AB, Avesta

___________________________________________________________________

Titel: Du kan få leva för evigt i paradiset på jorden

Utgivare: Watch Tower Bible and Tract Society of New York,

INC International Bible students association- Brooklyn, New York, United States of America

År: Utgiven på svenska 1882, Tryckt i Tyskland, Wachtturm-Gesellschaft

___________________________________________________________________

 

Internet:

________________________________________________________________

Jehovas Vittnens egen hemsida: http://www.watchtower.org/languages/swedish/

____________________________________________________________________

 


 

Har Du några synpunkter på denna hemsida eller vill diskutera om Jehovas Vittnen,

posta gärna ett inlägg i mitt diskussionsforum/gästbok.


Besök gästboken


 

 


 



Kontakt: vermilia2000@yahoo.se

 

Vermilia 2005 ©