|
Klangfix - mitt företag |
Skånsk ordlista
|
med över 800 ord, sammanställd av Björn Gröhn med god hjälp av Kurt Lasson, dialektkunnig Ystadbo med rötter i Österlen. Tack Kurt!
Boken innehåller förutom en humoristisk självbiografi om turnélivet på 1940- och 1950-talet, även en serie historier och skrönor på skånsk dialekt. Boken kostar 179kr och kan beställas direkt från mig. Mer info på www.klangfix.se
|
(c) Björn Gröhn 2005
Innehåll
- Stavning, uttal och grammatik
- Ordlistan
- Skånska historier på dialekt
med ljudinspelningar, nu även på CD.
- Boken: Östen Gröhn på scen och bakom
kulisserna
- Anledningen att skriva denna
ordlista
- Upphovsrätt m.m.
- Litteraturtips
Orden i ordlistan
I följande ordlista har jag bl a tagit med ord som förekommer i texter på dialekt skrivna av både min far Östen och min farfar Ernst Gröhn. Dessutom förekommer ord som jag själv hört av far och som jag anser hör hemma här. Min gode vän Kurt Lasson numera bosatt i Ystad, har bistått mig med en hel del översättningshjälp och minst hälften av alla ord i denna lista. Det kan också sägas att orden mestadels kommer från Österlen kring Löderupstrakten, men en hel del ord är generellt gångbara i nästan hela Skåne. Uttalet kan dock skilja något från härad till härad.
Några kommentarer
angående stavningen och uttalet
För att beskriva hur orden ska uttalas, måste jag nog förtydliga idéerna
bakom den använda stavningen. Grundidén är att stava som det låter, men med
någorlunda bibehållen läslighet. Därför är vissa ord något fonetiskt förenklade
i sin stavning. Att använda vedertagen fonetisk skrift har jag ingen större
kompetens till och jag tror att det kanske även begränsar förståelsen för
flertalet läsare. Dock har jag sparsamt använt fonetisk skrift i ordlistan, där
det varit svårt att beskriva uttalet (främst när det gäller vokalernas uttal).
Dock kan en del av den fonetiska skriften ha blivit felaktig i konverteringen
av detta dokument till html-format.
Nedanstående översikt av de olika vokal- och konsonantljuden är för den infödda
skåningen välkänd, men kan kanske ge en opplänning ett hum om vilka
direkta uttals- skillnader det finns i förhållande till rikssvenskan. Det kan
också vara bra att känna till dessa skillnader i uttal eftersom ordlistan inte
innehåller så många rikssvenska ord uttalade på skånskt sätt. Dessutom finns en
del att säga om grammatiska skillnader. Jag har dock inte ambitionen att försöka
vara heltäckande så jag tar endast upp några exempel.
Vokalljud
Många av skånskans vokaler uttalas mer eller mindre som diftonger eller
triftonger på Österlen. Det finns dock dialekter i Skåne som har betydligt
kraftigare diftongisering av vokalerna än på Österlen. Nedan visas prov på de
vokalljuden och deras vanligaste diftonguttal. I de ord jag presenterar i
ordlistan, har jag försökt stava så att de huvudsakliga fonetiskt
karakteristiska dragen i ordet är markerade, dvs ibland är de tydligaste diftongerna
utskrivna. Detta innebär att uttalet i de flesta fallen framgår. Å andra sidan
finns det en hel del ord i de olika texterna, som trots att de stavas med
diftonger inte är med i ordlistan. Detta beror på att orden egentligen heter
samma sak på rikssvenska, men med annorlunda stavning. I och med detta, känner
jag att följande översikt är motiverad. Dels för att slippa översätta varje
ord, med från svenskan avvikande uttal och dels som en översikt över
förekommande ljud.
långt a, [a:] blir ibland ao eller auo. Det finns två långa a-ljud [a:]
som i "bra" och [a:] som i "akava" 
[ljud] (plötsligt)
e blir ibland ei
i blir ij
o blir io
u blir ibland äu
y blir ibland öyj, kort y blir ett kort ü
å blir eåo
ä blir ä
ö blir ibland öu
De korta å-ljuden stavas tyvärr olika från ord till ord. Ofta passar det med
bokstaven å, men ibland tycker författaren att det ser bättre ut med bokstaven
o. Jag har i vissa av Östens texter i alla fall försökt se till att samma ord
stavas på samma sätt inom samma text. Stavningen kan dock skilja sig åt mellan
de olika texterna.
Det korta u-ljudet i t ex "hung" (hund) stavas oftare med u än med o.
Anledningen är att man inte ska lockas till att uttala det "hång". Så
skulle ju annars rikssvenskan uttalat stavningen: "hong". Således ska
de flesta korta u-ljud uttalas ungefär som o i t ex "Olle". Det kan
då aldrig bli någon sammanblandning på kort o-ljud och kort å- ljud, eftersom
korta u-ljud knappt existerar i österlendialekten. Det är dock möjligt att
Östen och Ernst inte är stringenta vad det gäller denna konvention, men det
framgår oftast utan problem. T ex borde ordet "hum-skjusad" kanske därför i stället stavas: "hüm-
skjusad" med ett ü-ljud som mycket nära påminner om tyskans korta ü i t ex
ordet "fünf". Ordet "hum-skjusad" betyder f.ö. hemskjutsad.
Generellt kan också sägas att dubbla konsonanter oftast betecknar kort
vokalljud, precis som i rikssvenskan.
En lustig företeelse som jag observerat i universitetsstaden Lund, är att man
där inte vågar uttala de genuina sydskånska korta o- ljuden. I stället går man
till överdrift och byter ut alla korta o-ljud till korta u-ljud. T ex kan man
höra en Lundabo säga: "På unsdag ska jag hälsa på huss Ulle."
Konsonantljud
Alla "r" är självklart skorrande tungrots-r. Explosiverna p, k, t,
blir i de skånska orden ofta uttalade som b, g, d. T-ljudet är ofta tjockare än
det rikssvenska. Tungan har en placering längre bak i gommen. Dj-ljudet är idag
ett ovanligt och utdöende ljud, som kan liknas vid g-ljudet i det engelska
ordet "vegetable". I österlen- dialekten förekommer ljudet ofta som
ersättning till g-ljud i t ex "vägg" som blir "väddj". Två
d betecknar kort ä-ljud, dvs e- ljud.
I österlen-dialekten uttalas ibland riks- svenska ord med ttj-ljud till ett
ck-ljud. Ett exempel är "nyttja" som blir "nycka". Det
lustiga är att det även förekommer uttals- ombyte på andra hållet, t ex i ordet
"häck" som blir "hättj". En del ord med andra
"jobbiga" kombinerade konsonantljud för- ändras också. T ex:
"ord" blir "or", "efter" blir "ettår",
"ångra" blir "ånka". Vad det gäller sje-ljudet i skånska
dialekter, uttalas dessa alls inte som i rikssvenskan. I rikssvenskan är det ju
ingen större skillnad på sje-ljudet och tje-ljudet (dvs båda låter ungefär som
tyskans sch-ljud), men de skånska sje-ljuden saknar motsvarighet i något
kändare språk. Det uttalas med en kraftig luftström genom trutande läppar utan
inblandning av tungan. En del rikssvenska ord såsom t ex "fläsk" och
"fisk", får uttal med sje-ljud som: "fläsch" och
"fisch". Det är ju heller inte så konstigt med tanke på det tyska
ursprunget "fleisch" och "fisch". Som ett kuriost exempel kan
jag berätta att min kära mamma, Gertraud Gröhn, som är född och uppvuxen i
Tyskland, hade allt sjå i världen för att lära sig att säga
sjuhundra-sjuttiosju. Det fanns en anledning... Ibland frågade folk hur stor
vår tomt var, och antalet kvadratmeter var just 777.
Ändelser
Det finns en uppsjö olika ändelser som skiljer sig från rikssvenskan. En av de vanligare är bland annat -ig som blir -ed och -igt blir -et, i t ex orden skabbig och skabbigt, som blir skabbed och skabbet. Däremot finns det undantag. Skitigt kan nämligen på österlenska också heta skitt.
Verb som slutar på -nn och -ng blir ibland -nt, exempelvis hann, vann och sprang, som blir hannt, vannt och sprant. Det är möjligt att detta uttal bottnar i en hyperkorrektion, dvs en tro om att det egentligen heter något annat.
Substantiv i pluralis som slutar på -ar, tappar ofta r:et så att bara -a återstår. Exempel: "kniva å gaffla" I bsetämd form blir konsekvensen då: "knivana å gafflana", dvs -ana istället för -arna.
Exempel på markant
annorlunda grammatiska formuleringar
Det finns en hel del markant annorlunda grammatiska formuleringar. De följer
ibland egna lokala regler, men har ibland rötter i äldre svenska, danska eller
tyska grammatiska regler. Än idag används t ex pluralformerna på verb. Exempel:
-Kommen ing! Varren välkommna! Sätten er ner!
-Hår sko vi sidda?
(Var skola vi sitta? sko = skola = skall i plural form)
Ibland ändras verbformer beroende på att bindeorden byts ut. Ett exempel på
detta är:
Har du glumt o satt skona ingan du gick ing?
Eftersom ordet och använts istället för ordet att, blir det en naturlig
följd att ha samma verbform på både glömma och sätta. En svensk hade ju i
stället sagt: Har du glömt att sätta (eg. ställa)skorna innan du kom in?
Följande mening visar ytterligare exempel på olikheter som kan förekomma:
Va e darr men han murrar så dannt?
Vilket skulle betyda ungefär: Vad står på eftersom den väsnas på det
sättet?
Substantiverade
verb:
I österlendialekten liksom i många andra skånska dialekter substantiverar
man gärna verb, för att göra lättbegripliga ord av välanvända verb. Exempel:
göre göromål, arbete
bränne ved
flänge öppen plats där man kan "flänga" dvs fara runt
ror slev, kommer av verbet röra
vria avtagsväg, t ex: andra vrian ti höger
Ordlistan
A
aga, agde, agt åka, åkte, åkt
agebräda enkelt säte
agerhuna nyckelpiga
ainor agnar, fröskal och annat överblivet vid tröskning
ajja non vara skyldig någon pengar (ja ajjor ingen!)
ajjorna "det ägda området"
akava [a`ka:va] plötsligt
albuen
armbågen jfr danskan!
alika ['alika]
kaja
allfret titt och tätt, "esomoftast"
alliera föra oväsen, väsnas "på riktigt"
allo' oväsen,
~ed oväsendet
alt forr ret förjämt, alltid
ansa
reparera
aoanlär ovanläder (på skor)
aoast överst
asa släpa
aselen
axeln lång, öppet "a"
attes
i går kväll
auo av, i t ex auo-slan avslagen, men även som
ensamt ord:"den har gåd mitt auo", uttalas ibland “å"
auoeded avätet
auoeden färdigäten, klar med sin måltid
auogauen avgången, bortgången, död
auvand
avvänjd
avengav öppning mellan två hus oftast med kraftigt drag vid blåst
avuring yngling, ngt avvikande.. Kommer eg. från murarspråket, där en avuring
är en åttondels tegelsten. En fjärdedels sten kallas pittring eller
pettring
B
bagetru baktråg
baghebba bakkappa på sko
bagposse bakre nätbehållaren på en ålahumma
bagvänd i t ex uttrycket: varra bagvänd bete sig avigt
bala si vältra sig
ballna
svälla, dra till sig vätska
ballyad glosögd jfr. engelskt Ball-eyed
bang rädd
barfytt barfota
barhuad utan mössa
basa ner söla ner
basa si me smutsa ner sig med, även: anstränga sig med
based
nersölad
baske
eller baska ris, kvistar
bede
betesmark
bede, et - en stund en omgång
bedestickje betestycke, betesmark
bellulk snorvalp
bigatt kalvsylta
bladda utsmetat klägg, komocka, även verb, i betydelsen smeta ut
blaga klick,
även spottloska, kan även användas som verb
blesa
verb blåsa
blians blyerts
blar, i bestämd form blaren.
Förekommer t ex i uttrycket: Pågen va en liden blar. Eller i ordet pågablära.
Blaren var namnet på ett av korten i det medeltida kortspelet Kille. Blaren var
narren i kortspelet. Ordet är möjligen härlett från det slaviska ordet för narr
eller dåre: "blázen" (tjeckiska).
blära subst. blåsa, t ex luftblåsa
bläreträ vattenpass
blöd
känslig, ömskinnad
blöd mjuk (i bokstavlig betyd.)
blöd perf.part. av "ble"=bliva
bobbe otrevlig typ, av tyskans Bube = knekt
bog, bööjer bok, böcker
boglåda bokhandel
bojjel, bojlar bygel, byglar
bojsesilla byxhängslen
bojsor
byxor
bojsor
torsk-roms-säckar, dessa liknar "byxor", därav namnet!
borred
burit
boss
löshalm
bra me... "tycke har uppstått..." "di e bra me
dom..."
braschet (ett västskånskt uttryck) kallt och ruggigt, jfr "...julen
braskar"
brenntjessan trollet i brunnen (att skrämma barn med)
brogemansvest brudgumsväst
bränne ved
brännesnuda ibl. snudesö kraftig soppa på rimmat fläsk med
rotsaker och kål, ibland redd med korn el. havregryn
bugagång festlek i samma dignitet som armbrytning, men där det i stället gäller
att mötas buk mot buk och knuffa omkull den andre med bara magen
bugastinn rejält mätt
buged
tjock, stormagad
bumpa
dunsa, skumpa
bust stor stark man "u" som i svenska "sjutton"
butt
steg
by ti ämna att göra, försöka sig på (speciellt i negativa sammanhang)
byck based blev nersölat
bån
snöre
båsa ongan städa
bändelbann smalt tygband av t.ex. bomull
bö, byck el. bick, böd bli, blev, blivit
böjetre bokträ
bön siddanes! bli (bliven) sittande! eller sitt kvar! bön har
formen imperativ plural
bösa
(substantiv) oväder
bööst dåligt, om väder, i uttrycket di e bööst = det är dåligt väder
(oväder). Kommer från tyskans böse = illa, stygg, dålig
D
dann i
t ex uttrycket: Akta så du ente bler skiti å dann! svåröversatt ord, med
ungefärlig betydelse: sådant, med mera, etcetera
de é ingen onger... det är inte konstigt, att...
de riimer si det går snabbt....
de va nock, di lätt kraftuttryck av förargelse
doja, dojde, dojt uthärda, lida "Detta ... har jag minne av att det
för Österlens del betydde något svåröversatt, men som betydde, att man satt och
vilade med alla själsförmögenheter i viloläge, och kroppen rätt så utfluten i
alla riktningar trots sittställningen var någorlunda upprätt." / Kurt Lasson
dor
dorn
draav
"maskinbredd" (jordbruk) "omgång" när det gäller aga...
drickablenning dryck blandad av mjölk och svagdricka
driva spettakel göra "practical jokes"
dropperövad "med svansen mellan benen", sorti med nederlag!
drya
ge sig i väg, ofta motvilligt för annans vilja!
dröutatru "trösketråg" för att skilja frö från skal
dummla ti ta små tupplurar
dunnan åskan
duppa vit sås, béchamel-typ
dyddjed dimmig, oklar
dårren
vansinne i uttrycket “Di e ju rena dårren!"
dölled dåligt
E
ebblatre äppelträd
eda äta
eje, ejen, ejorna ek, eken, ekarna
eletriker (ibland t o m med betoningen på “-tri-") elektriker
ella
eller
ellas
annars
ena
ensam
enstia
enstaka
ettedran långsint
ettehöstasnittjare (el. -snickare) snickare av tvivelaktig kvalitet, ett
epitet som kan användas om hantverkare som är självlärda och inte behärskar
yrket. Säsongsarbetare förr i tiden, kunde ibland ta snickarjobb och liknande,
efter det att höstningen (skörden) var avklarad. Därav detta uttryck.
etteliga, ettelija efter omständligheterna, "i jämförelse med"
ettja resa
ettorhöst årstiden efter skörden
evvja
vidrig vätska eller ibland något mer trögflytande klägg
exekyser konstiga, avvikande övningar...
F
farledd mycket, väldigt, eg. farligt, troligen det vanligaste
förstärkningsordet i Österlenskan
felen, feled kusligt, "nästan tokig"
filltjed halt, glatt underlag, ibland smutsigt
firre
fur
fissjed ålfisketiden
fittemada smörgås ursprung: grovt bröd med flott!
fjåned
fånigt,dumt
fjär, fjära fjäder, fjädrar
fjäringsvaj vägbit 2 1/2 km
flage skiva, platta, flak av t ex trä, se även valkeflage
flanje, eller flänge öppet fält eller plats
flased
fräck i mun
flextra ivajj fara iväg utan förberedelse
flinebojsa flinar åt det mesta
flinemidda flinar åt det mesta
flischa si åsta se till att komma iväg
flua, fluor inte bara flugor, utan många andra liknande insekter!
flude grädde jfr danskans "flöde"
flunka
flämta, blinka
fly mi karen! ge mig tallrikarna!
fly mi
'giv mig!'
flåggra fladdra
flänge se flanje
flätta ben gå med sirliga steg
flättevännare el. plättevännare örfil
fnall oväsen, oreda
fnurred oreda
fnusta pusta, hämta andan
forr i varden förr i världen (tiden)
forrfasa si baxna, förvånas på ett rysligt sätt
forrfudda (u som i mus) skarva till, t ex om en strumpa blivit uppsliten på häl
och tår, kan man repa upp garnet till ankeln. Därefter kan man sticka på en ny
fot. Därav uttrycket. Uttrycket är dock användbart på helt andra saker.
forrgrysa si häpna, starkt undra
forrhyring gosse (...tror jag i alla fall. Jag kan inte påminna mig om att detta
ord går att använda om småflickor)
forrkaffad andtruten
forrkle förkläde
forrsjell skillnad jfr danskans forskell!
forrsomma försinka, hindra, obs att det inte har exakt samma betydelse som
försumma, Han blev försummad, innebär ju på svenska att någon behandlat
honom försumligt, dvs underlåtit att göra något, emedan: Han ble forrsommad,
betyder att han blev försenad, fick förhinder, eller blev störd på ngt sätt.
forrstirrad "hypernervös"
forrsulten hungrig (i hög grad...)
forrtrudded förargelseuttryck
forrtryda bli avundsjuk för
forrtröden eller forrtrudden avundsjuk
forrveden eller forrvidden nyfiken
forrviddenhed nyfikenhet
forrvänne uppståndelse, oväsen även husaforrvänne
fryskylling en som är känslig för kyla
fryssenlira (y-ljudet som ett mellanting
mellan u och ü) en som är känslig för
kyla
frysst
frost
ful
fågel
fyle
fågel, i kollektiv bemärkelse. Ex." I skogen finns det gott om fågel
att skjuta. “ = “I skauen e darr gott om fyle ti å skjuda." fyle
kan även betyda “löst folk", patrask
fyllesnuda fyllkaja
fåsste förstuga, farstu
föla känna (med händerna) Han fölte si fram i morkered...
G
galen
arg, OBS: Inte galen! långt öppet "a" som i "katt"
gamsa
tugga på ngt segt
gava sömned gäspa
ge pass po uppmärksamma
gilla el. gälla kastrera smågrisar
glana glo, glodde
glimma
glömma
glindra glimma
glo skitt är svart i ögonen"
glo vitt storögt rullande med ögonen pga "dåligt samvete!"
gluffa
glipa
gnuen gniden
grev grepe Bestämd form: gréven
grimed
strimmig
grina skratta
grivve grepp handtag "Ta o bär den i grivven!"
grua si for ängslas för
grupning malen säd, grisfoder
grusholla grustag
grysned mjölig, kornig
gröda-ror (neutrum) tvärt avkapad lång träslev att röra i gröten med
gulled
golvet
gumpatjarra enaxlig liten vagn, enspännare, avs. f. en häst, för ex.vis stenplock
gå itu, gåd itu, itu-gån (ibland bara gån) gå sönder, gått
sönder, trasig (söndergången)
gälla el.
gilla kastrera smågrisar
gälle
höloft
gög gök, även i betydelse kaffegök, dvs kaffe med snaps i (Thank
you Mike!)
göga att dricka kaffegök
göre göromål, arbete
H
ha
[ha] vad, jmfr den gamla svenska
stavningen hvad
habb den! uppmaning att äta, sagt till små barn, när man matar dem
habba i si äta med "stor" aptit
haffor di varför det
haffor varför
hal snes några stycken, eller egentligen tio stycken, en snes = 20 st. (~ finns
i danska och även gammalsvenska)
halleda´! utrop i klass med Herre Gud!
hammen di varför det?
hammen varför
hams
trassel
hamsa ti si draga till sig
hanabann el. hanabjälke översta tvärbjälken i takstol
hao
ho
harmeni dragspel
harmonika dragspel
harmågor fiskmåsar
hattadam kvinna av högre socialgrupp
hau
vatten- eller gruppningstråg av cement
hauborren stranden
have
trädgård
hialös nervöst bråttom
hidda heta (En god vän till mig vid namn Johan Nilsson yttrade då
han var liten: "Det heter inte hitter... Det hitter heter.")
hied
har stor brådska
hiindan i uttrycket “i hiindan" [a:] betyder häromdagen
hilla
snärja, snärja in sig
hillebojsa en som luer o hillar, se även lua o hilla
himst hemskt
hinga, hannt, hunned hinna, hann, hunnit
hinne
denne, denna
ho huvud
ho
vem
hobbed el. hobbi [u:] tvär, ej fin i kanten
hocken
vilken
hoggehus verkstad spec. i lantbruksfastigheter
hojär
huvudkudde
hollstöda (subst. reale) hål i vägbanan som t ex
cykelhjulet kan komma ner i
hollännare större "brödkniv"
homma (substantiv) ryssja, se även ålahomma
homma (verb) flytta på sig "Homma di ko!" = Ko, flytta
på dig!
hompadanga röra
hompadanga röra, oreda
homäja utbyggnad på tak oftast över loge eller stall
hondan
lindrig svordom (från "hin onde")
hont hur
honts di va, så... hur det nu var, så...
horred
vimsig
hors häst
hors
häst
hossa ej ordhållig person
hossa strumpa
hossesockatrå garn att sticka strumpor av
ho-taag hatt eg: att ta tag i på huvudet
hotta
kasta
hovera gestikulera
hua mössa
huan mössan
hucked som vilket som, Min personliga teori om hur uttrycket: “Det är hugget
som stucket" har kommit till, är att det från början hetat: “De e
hucked som", dvs “Det är vilket som" i betydelsen “det
kvittar".
hucked vilket
hucken då vilken då?
huggejarn stämjärn
hulma lindra i magen
hum hon, eller hem
hummavövt hemvävt
hunt hur
hurra
virvla
hurrebojsa en som gör allting snabbt men oftast fel
hurrebojsa för snabb i vändningarna! gör saker lite fel ibland
hurrel
örfil
hurrelving virvelvind
husa
komma ihåg, jmfr danskans: huske
husa ha plats för
husaforvänne oväsen
hussan strumpan
hutta
kasta
hydj! ungefär:
Ack! (främst i Ystad)
håla si ti "vara fästfolk med..." "han hålde si ti naboens
tös"
håla ve lie hålla i ordning jfr danskan!
hånad ti, hannad ti handlag med, ha anlag för , t ex i uttrycket: Han
e hånad ti smé. Han har anlag för att bli smed.
hånalav handlag
hår
var, jämför danskans: hvor - Österlen-dialekten har kvar många av dessa
"mellanformer".
hårdes-kle vardagskläder
hårt vart
härmeni dragspel
hättjen häcken
höllebantjen hyvelbänken
hömajja höskulle
hönsakadorra hönspasserska
höre "spoling" eller liknande nersättande tillmäle om yngre
mansperson. Höre har sitt ursprung i ordet herde, men har fått lite
nersättande klang eftersom det kanske inte krävdes så mycket av en person för
att vakta djur. Med tiden glömdes på sina håll grundbetydelsen bort. Se även vytehöre
I
i framtiden till våren
i mellomstongen ibland, under väntetiden
i nivan i nypan
i rapped ögonblickligen
i'stadi envis
ihukomen gott minne "han e holians ihukomen"
iinas ve ängslas, vara rädd (för)
iivert “starkt", kanske beskt och salt
ill
el. illsja eld
illare
nederdel av skorsten "där elden brann"
illbatting elaking"
immer "i ett kör", "nästan alltid" (i
Högestadstrakten)
inelett ngt att vara rädd för "rysansvärt"
ingansian insidan
ingbyres inbördes
ingen onger inte konstigt "de e ingen onger ad hum ramla"
ingen ynk fattas ingenting "Där e ingen ynk, han e rig"
ingmári listig, smilfinkaktig
isjunnt fastän
J
java ivaj jaga på flykten
jidd, jidden, jiddorna get ,geten, getterna
jiddor
bråk
jisvassi (betoningen på andra stavelsen) livlig, hastig, snabb, troligen av
tyskans Geschwindig = hastig
jiva ljuga
jonked
något varmare än ljummigt
jor
jord
jorlytta lyfta något från marken, i uttrycket: Du majtar ente jorlytta den.
= Du orkar inte lyfta den från marken.
jorslan nedsmutsad med jord
junka
värma, junka kjelen värma kaffekannan
juta si gifta sig
jylta (kanske borde stavas gylta) feminin gris, dvs motsatsen till galt
järe
gärdsgård
jö skälla
K
kabbed
tjockt, klumpigt
kalorium oväsen
karakluden disktrasan
Karlssontång polygriptång
karpa "snattra"
karrvend lite stor i hackan!" manhaftig, modig
kasebana rutschkana
kassabör skottkärra
kelen kitteln
kelen kelig, gosig
keva, kiffte, kifft köpa, köpte,köpt
kjella
få kattungar
kjelling kattunge
kjeve-kle köpta, färdigsydda kläder
kjöra holl få punktering
klabbsock en som inte kan göra någonting ordentligt...
kle klia
kle
kläder
klinka
spärr, regel, låsanordning på port eller dörr
klud
klut, trasa, tygstycke att ha om håret, jmfr engelskans cloth = trasa,
tygstycke, kläde
klydd krångel
klydda krångla
klö mi
klia mig
knajla hasor niga, jmfr engelskans kneel
knast
kvist i träplanka
knevvla mixtra och greja på ett ofta felaktigt sätt
kobbis
kalv
koga
titta sig omkring, lite malligt
komihu (ett ord!) "komihåg", minne "han har ett bra
komihu"
komijantare spexare, skojare
komikted komiskt
komma ihu komma ihåg
kommihú minne
kommikted komiskt
komper-sten stor sten
konsterfared konstigt, underligt (nästan ej begripligt...)
korra puttra
(på spisen)
kossen
stel och trött i kroppen
kregen
korna
kriva
krypa
krivi
kort tröja
krued krogen
krycked (adj.) ha svårt för att gå
kryletång locktång
krylor lockar
kryna, kruna harkla sig
krövebrev kravbrev ofta t.o.m. vanliga räkningar!
kullpa i si dricka
kullpa i si dricka glupskt
kvässa
"skvalpa", exvis i skor, som är "mycket" våta...
kyd kött
kyllnimm lätt för att frysa
kåsbogäss vita sjöfåglar (utan åtskillnad!)
kååst
kvast
kååstaskaut kvastskaft
kölna elda
L
laj el.
le ondsint
lajjed
Kåseberga fiskeläge
lant [la:nt] långt
laoa
lova
lassmé bom över hölass
lauted loftet
lavv
[la:v] lager
le au-ed trött på det
le
el. laj ondsint
le
sätt, vis, po den len på det sättet
lejetojj leksaker
leksen villig att leka
lerkrock lerkruka o-ljud som i svenska "stum"
les ve
ha tråkigt
les ve
har tråkigt
liden smolla liten smula
liggja po nyl halvligga
liggjehöna höna som får ha kycklingar
liide
grind
ljusaset belysning
lo varra me fre låta det vara
lojn lögn
lojte
läkt
lomma ficka
lommemög skånsk slang för "småslantar", eg. "smuts i
fickan!"
lostock vattenpass
lua o hilla lova, ändra sig, och sedan ändra sig igen... , se även hillebojsa
lua springa
luck imperativ stäng el. öppna, Luck dören ettor di! betyder:
Stäng dörren efter dig, medan Luck opp dören ingan du går! betyder Öppna
dörren innan du går!
luck opp öppna
luck stäng
luda skjul, ursprungligen en tillbyggnad som "lutar" sig mot
en större byggnad, men kom sedermera att beteckna ett fristående skjul eller
bod
lumma ficka
lummeklocka fickur
lumpor
ofta prima saker, men som vållade ilska eller var i vägen...
luta lukta
lycka
el. lyckja inhägnad för kreatur, betesmark
lydes
lyssnade
lås
(OBS reale, ej neutrum!) lås,
det heter alltså en dörrlås, flere dörrlåsa Hur lokalt detta är,
vet jag tyvärr inte.
läddika liten, fastsatt låda i kistors inre till förvaring av småsaker
läred plånboken
lässa lasta
M
maatenslös kraftlös (aa uttalas som svenska katt, men l å n g t !)
majerist manlig chef för ett mejeri
májorska kvinnlig chef för ett mejeri
majta klara av, mäkta
malen
märgen
malinjk dålig, “lemmalytt" - “Det ryska ord, som uttalas maljinkij, men
som stavas , betyder liten och klen, men är troligen bakgrunden till denna
konstiga inlåning. Det ryska ordet för dålig uttalas “ploxa", () där x-et
får beteckna ungefär det tyska ach-ljudet." / Kurt Lasson
mannítj pryl, apparat, enklare maskin
marjelhull märgelgrav, torvtäckt
markeled märkligt
maron
ma:ron morgon
marudder morötter
matenslös orkeslös, slö, se även majta
mave
mage
méed
mycket
melbinje mjölbinge
melgröd rågmjölsgröt
mens emedan
midding gödselstack (danska: mödding)
milkasjusen mjölkskjutsen (som hämtade mjölken till mejeriet)
mill
leende
min schant o då ung. "minsann!"
min schant, min schäks, min sju, min schör kraftuttryck istället för svordom eller som
förstärkningsord ofta i betydelsen “minsann". T ex: "Nu bör ed min
schör rajn". Troligen har det franska språket bidragit med något
uttryck som sedermera förvanskats.
mo den bredd, som en lie kunde ta
mogga
ta ut gödseln
molka, molka, molkad, ett molke mjölka, mjölkade, mjölkat, en mjölkning
molkepallen mjölkningspallen
molled
mulet
mong mun
mongad
munvig, kvick i mun
monghärpa munspel
monnas tro ungefär: “eller hur?"
monstra pilla och greja på ett oftast positivt sätt
morkemass natt-troll, som skrämde barn
morna
krampa, hyska
morsamt gemytligt,
mugged fuktigt, mögligt, murket
mulbänna vara sur
muled mögligt
mulen
möglig
murra klaga
mutte
var tvungen, måste i imperfekt
muttrick mutter
mårrt
mörkt
mängsel skruvmejsel
mög skit, (fast en nyans svagare) inte bara "smuts", utan även
skräp
möj, möjed gödsel, -n
N
navare
borr
navra gnaga
i kanten även "gnavra"
navvlad vara rätt vid sunda vätskor
neg negen, negorna nek
nesa näsa
nimm
bekväm, liten och behändig, se även kyllnimm
niva nypa
non ynkja gång en eller annan gång
nycka
nyttja
nygen naken
nyssla snubbla
nyssled adjektiv. ha lätt för att snubbla
nårr när,
ner
nälla si bränna sig på nässlor
nällad
ivrig, villig, bränd,
nällor nässlor
närtyen närgången
O
okompannes ovänner (nästan!) ha skilda meningar
okompes ovänner (nästan!) ha skilda meningar
olövnad skam
oppied entusiastisk betoning på "i"
oppritad i tiiningen ha fotot i tdningen... kvarleva från tecknade
bilder???
oppsatt arg
or ord
ortoj
ordstäv, talesätt
P
paddra
smattra, ngt dovare än taddra
panntofflor potatis (jfr tyskans kartoffeln)
pappir, pappirer (m. bet. på andra stav.) ett papper, flera papper
passled el. passeli passande
pegeping pekpinne
pellikatt, paddekatt hoppande dans, (fr fransk. "Pas de
quatre", fyrstegsdans)
piggatrå taggtråd
piggatrå taggtråd
pimsed pilligt, "finmekaniskt svårt arbete"
ping, pinge pinne
pissekurra "sjö" av urin - fanns förr utanför stallet vid
gödselstacken
pittjelhua mössa, formad efter huvudet
pittring en fjärdedels tegelsten (om jag minns rätt / B.G.), se även avuring
pivvor peppar
pjåg
ömskinnad stackare
plirka
liten fotogenlampa
pluddertjarra enaxlig vagn, enspännare
pluddertjarra enaxlig, liten vagn f.en häst, för småkörslor
plydj
plugg, tapp
plåtskäulen skyffeln
plättevännare el. flättevännare örfil
plöstra me syssla med
plött ställe, punkt
plötted prickig
po alla ler på alla håll
po den len på det sättet ( jmfr Österlen )
po hin len på det andra sättet
pogga
(o-ljudet som i namnet: Olle) groda
poggehatt svamp
poggemurare murare med tvivelaktiga kunskaper
poggepevvling “grodyngel"
potta
substantiv krus, kruka
potta verb knuffa
prega
peta
prejka predika
provitted dasset
puget
synonym till böst, deprimerande väder, dvs kallt, blåsigt och regnigt
puda kudde eller dyna
pusterör (u-ljudet som i ordet: ute) avgasrör
putten "putt", stucken
pyssen stött i kanten
påg pojke, även sista slurken i flaskan, t ex i uttrycket: "Ah,
ja får pågen?..."
pågablära sammansatt ord av påg och blar, se detta ord.
R
rabba
kålrot
rabbed skrovlig
ragedon rakhyvel eller -kniv med tillbehör
raks ente absolut inte, även: rakt ente el. rent ente
raoa om äga
rappatáged just detta ögonblick...
rehändet lätt, hanterbart, smidigt
rehändi bekväm, lätt att hantera
relong
generös, rundhänt
resegille brukligt kalas, när takstolen på ett nybygge rests
reva
rapa
ricka fram o tibaga köra fram och åter utan särskild mening...
riima rymma, se även de riimer si
risengröd risgrynsgröt
rispabär vinbär (eng. raspberry betyder hallon!)
rodekar en som rör med allt utan riktigt godkänt slutresultat
rojtare ryktare, kreaturspassare
romellituda beteckning för något mycket avlägset land! (Jfr Hotahaiti!) Är detta
ord möjligen en beskrivning av Romeleklint som är högsta punkten på Romeleåsen?
Tuda betyder ju även spets eller topp. Dessutom kan man se från Kust till kust
från Romeleklint vid klart väder. Klinten ligger på minst 5 mils avstånd från
Österlen och kan väl anses som något långt bort - i alla fall om man gick till
fots.
rompa svans
ror neutrum slev
ru
råg, dvs sädesslaget
rullebör skottkärra
rulsing cylindriskt formad degklump el. annan massa
runtenomsmad hel brödskiva, skuren ur ett runt gammaldags bröd
rusked okammad
ruva sårskorpa
ryga, råg, ryged ryka, rök, rykt
rystenövad darrhänt
råg se ryga
råna
vara uppe länge på natten och ha lite "äventyr"...
råned randig
räli
otäck, något att rädas inför, rädselig, troligen ett av skånskans mest välkända
ord
rätt navlad vid sinnets fulla bruk...
rätte pass rätt så exakt "ja kom rätte pass ti maden"
räusa
räfsa, gäller både verb och substantiv
röjepiva rökpipa
S
sagla
låta saliven rinna
sagna sakna (båda a:na som i “katt")
sala bug [sa:la] smälta maten
schorjed milk mjölk som har skurit sig
schunnt fastän
schutta ongan ge kreaturen den passning dygnstimmen föreskriver
se grannt se tydligt
si au'ed meddela "du kan si au'ed injan du kommer
sidda o hööja sitta och "glo", ofta mot annans vilja
sidda opp stiga upp (ur sängen!)
silla
selar, eller byxhängslen
sille sele
sisare sax, jmfr engelskans a pair of scissors
sisaren saxen
sjatte fegis, även fegesnöre
sjeffeljarn skyfflejärn
sjikjebodd el. skickebud ombud
sjäkta
vägglus
sjätta skrämma
skal
lismande, falsk, (ibland: märklig eller konstig)
skal rolig, full av trevliga hyss..
skallhårad skallig
skalt
"Det var ju skalt!" = Det var ett konstigt sammanträffande!
skammel tröskel
skamschért (med betoningen på andra stavelsen) illa medfaren, ful
skau (östskånskt
uttal, se även sköv) skog
skausnuan skogsrået
skavv
[ska:v] skåp Ryska: sjkaf eller sjkap
ske, skeårr sked skedar
skiden, skided smutsig, smutsigt
skinga
skitiga
skitt skitigt
skitta ner smutsa
skjuda, skåd, skoded skjuta, skjöt, skjutit
sko
skola, dvs den gammalsvenska pluralformen av skall
sko skor
plural, i bestämd form: skona = skorna, ett exempel
på borttappad slutkonsonant
skobojden "skogsbygden", landet norr om Hässleholm
skoffa (eller skuffa) skopa
skollar något som skymtar, gärna rätt stort men som ändå är otydligt
skraav
det goda, bruna i kanten av en gratäng...
skrabba äppelskrutt
skrava skra:va skrapa
skrening ängsyta
skri, skridde, skritt el. auoskritt plöja, plöjde, plöjt (Detta ord
har jag snappat upp från Södra Sandby-trakten i västra Skåne.)
skricked "i dåligt skick" både om saker och människor
skrivvli skröplig
skrubbsulten "Mycket" hungrig
skrúcka (substantiv) höna, som har kycklingar Tonvikt på "u"
skrucka (verb) locka på kycklingar Jämn tonvikt! Jmfr "skrocka"!
skräppa skryta
skräppebla´ pestskråp, pestilensrot, (Petasites hybridus)
en vanlig växt (ogräs) på Österlen med stora (“skrytiga") blad. Med sin
eteriska olja troddes växten förr kunna hindra farsoter att komma. Därför är
den delvis inplanterad.
skrönta kroppen, närmast övre bakre delen!
skuffa skopa, liten skyffel, (möjligen sydvästskånskt)
skula
söka skydd (för regn)
skåggra storskratta adjektiv: skåggred
skållrik liten flat skål Ryska: sjkalnik
skånk
ben
skånken benet
skänna fördärva egg på en kniv
skännerajn kort olämpligt regn, som fördärvar höstandet hela dagen
sköul skyffel
sköv (västskånskt uttal) skog
slabba me vann använda vatten så det stänker om det!
slabbevär slaskväder
slaffsed närmast: slarvig, oftast om kläder
slafuttes (även skavfyttes) ligga jämsides men "åt olika
håll"
slarvor trasor
slata el.
slajta slakta
slated
slakten
slav
[sla:v] (långt öppet a) slag, sort
sloff se sloffavojn
sloffa glappa (om skor!) "har för stort nummer"
sloffavojn vagn med järnbeslagna trähjul, smal botten och sluttande träsidor, för
två hästar
slubbed dålig passform - för stort nummer (om kläder!)
slå en värmúlla trilla omkull
släna vädret blir bättre oftast om kyla och snö
smolla itu smula sönder
smullscher lite falsk; vacker i mun med dåliga baktankar
smulscher illistig, “vacker i mun"
smulsje el. smullsche små korn av "icke önskvärt slag", damm,
o.dyl. småsmålor, (lägg märke till diminutivändelsen: -sje)
smörmad smörgås
snafs smolk, smuts, se även snaus
snaggen munnen, skämtsam beteckning, t ex när man slagit upp för fullt i ett
glas: Sätt snaggen ti så du ente spillor!
snauesed smutsig, smolkig
snaus
smolk, smuts
sneblag våtsnö
snefog
snöyra, snödrev
snes
tjugo stycken
snia si ti smyga sig till
sno, snode, snot snoka
snuda
näsa, i bildlig betydelse t ex sticka ut näsan
snuefår en som står och rotar med saker, men inte blir riktigt färdig
snärpa ihov sy ihop
snöre
snorunge
snöred
snorig
snörpa ihov sy ihop
so liga "lyckligtvis"
socka-sko morgontofflor
sonnen sådan
sont sådant
spedda el. spudda (strump-) sticka
speddekaga kaka bakad till festliga tillfällen. En smet av bl a ägg och socker
gräddas på en horisontell roterande träkon, (urspr. ett spett). Träkonen
befinner sig över värme och smeten ringlas på och tillåts stelna. Till en
normalstor speddekagga kan det utan vidare gå åt 40 ägg.
speddetröja stickad tröja, heter även så på Bornholmsdialekt
speful
lurifax, skojare
spetakel spektakel, spratt, driva spetakel spela någon ett spratt
spiklegen kräsen
spinka -or mycket finhuggen vedpinne att användas som tändved
spinnra slå sönder (i vrede)
spitjelerad lättsam, med anlag för practical jokes
spraggled spräcklig, brokig
sprant sprang
spudd
spett av mindre format "u" som i skånska "huns"=höns!
spudda
("u" som i skånska "huns"=höns) el. spedda (strump-)
sticka,
spåga trästicka, som man t ex kan råka få i fingret
stacked kort, liten, "bojsan e stacked i benen!"Ord där stack-
ingår, är med all sannolikhet avledning från stackare, som i sin fornsvenska
betydelse kommer från stackar, dvs “armling/stafkarl/som går medh tiggiare
stafwen" (ordförklaring ur 1703 års översättning av Bibeln)
stackånad andfådd, andtruten;
stallasch ställning
stannhafti ordhållig, "att lita på"
stemma stanna, stoppa
stenluen för hårt bakad
stenoren stenlagd gård
sters kök
stert skalmar på skottkärra
stert "dagen-efter-fest"
stickelbär krusbär
sticken stucken, "putt"
stickje stycke, mark
stickje stycke, oljetryckstavla såldes i mängd av Åhlen & Holm!
stickjesmella pikar, gliringar
stimming stundom
stirred "har nervös läggning"
stiv styv
stocka grov pinne, en bit läkt "o" som i svenskans "from"
stommra väsnas (med munnen!)
stonga di litta! Vänta en stund! eller Lugna dig lite!
strive
strupe
stubbed kort och satt i kroppen
stubbekniv kort kniv med grovt skaft
stukelse redning för stuvning
stuusk stursk, uppnosig, ej rädd för överheten...
stå po skavat stå och tjuvlyssna
ståcka or (tjuv-)lyssna intresserat, märka ord
stängje inhägnad el. grind
sua "äta soppa med sked" eg: suga i sig...
sua
suga
subba
öknamn på ngt "sämre" kvinna
sulten (u-ljudet som i mus) hungrig
sum sömnig hängig ofta p g a yttre påverkan såsom mycket mat eller
plötslig värme
surk
pojke jmfr gotländskans "sork"
svischenasvaska sviskonsoppa Högestad, vid sekelskiftet
svisjenasöe sviskonsoppa
svänjeplas svängrum
sypp
sup
sådärnade liknande, "så där"
såt färet sått färdigt
såtivida på så sätt, "alltså"
säll själv
sälle
själva
sätta te sies lägga undan
söe soppa
söndesbla löst skjortbröst
sönnakvinga sonhustru
T
ta skibborta luras på skämt
ta ti åna vila lite, dra ett andetag
taade
teg imperfekt av tia = tiga
taddra smattra, lite vassare ljud än paddra. t. ex. taddrar en
hagelskur på ett plåttak
tannamagare tandläkare
tauser ve'd blev förstummad när det hände
tauser stum
tavvla känna: Når ljused gick tavvla drangjen på mi, sa pian...
te sies åt sidan
tesåt sått
färdigt
ti eller
te till
ti genes till skänks
ti göuls oven öppen på vid gavel
ti hårdes till vardags
ti stilla! var tyst!
ti torres till torkning, på tork
tia stilla vara tyst
tia, taade tiga, teg
tia, taj, tijed tiga, teg, tigit
tiare oftare
tilia
bittida, i ottan även tilia daas
tilia i maren tidigt i morgon
tille stallgolv
tilled rännstenen bakom korna i stallet
tisla
tistel
tje au-ed trött på det
tjel
kittel, speciellt kaffe-d:o
tjivvorlett en som gnäller för ingenting
tjorpele tjuderpåle
tjorrvill ko som är villig att träffa tjuren
tjylla el. tjylva klubba av trä m. järnskaft
tjyllna elda
tjyppstafyle stadsbor
tjårr tjur
tjårrvill brunstig (om kvigor!)
tjälling kattunge
tjänne bokmärke
tjör, tjörna kor korna
tjöusa pladdra högljutt, nedsättande värdering om högljutt samtal mellan
kvinnor
toa
tvätta, jmfr uttrycket att två sina händer
tocka si ti "hålla sig framme"
tocka si flytta sig, "o" som i svenskans "from"
tocke tupp
toga dimma
toll traj par tre, ordagrannt: två eller tre
tollskelling slant, tjugofemöring
tomöga adv. i uttrycket köra
tomöga köra ett ök (kreatur) utan att något arbete utförs med
arbetsredskapet bakom
torr törs
torrad
vågat, torts
torraskemiddingen avskrädeshög för "torra" och
"luktfria" saker
torrevär uppehållsväder, regnfritt
torrkle sjalett, huvudkläde, ibland även kallad klud
tresa fräsa, skorra (i halsen på ngn)
tresch lillgammal i språk och uppförande
tru
tråg
trua hota med gester
trumla köra med ringvält
träbo'nna träskor
trö, trödde, trött trampa, trampade, trampat
tummaträ tumstock
tuor
uppmark (för betesdjur)
tvestärt (betoningen på andra stavelsen) tvestjärt , se även örnastärt
tvesula el. tvesovla lägga två sorters pålägg på brödet, kan även
användas bildligt.
tvetåsla el. tvetüssla hermafrodit (dubbelkönad) ibland homosexuell
tvillna fylla vätska
tvillna hälla
tvärsockad "omöjlig" i umgänge allmänt besvärlig
tvärygg änden av plogfårorna
tyllypp lång överrock
tynga
tunna
tyscha viska, "tissla o tassla"
tåcke tupp
tållor tofflor
tåsta
flämta
tännelåda tändsticksask
töll tåler
tölla di! Bärga dig! Ge dig till tåls!
tölla töllde töllt tåla, tålde, tålt
tönna
"Ljud i skällan"
töppa stänga
töppe
"stängningsanordning" oftast "lås"
töscha
tröska
töva dröja
töva hynda, tik
U
ud-dalia "nära att falla omkull" anger "icke stabilt läge!"
udspickjelerad utspekulerad, utstuderad
uga vecka
uled av ylle
V
va e darr? vad är det?, vad står på?
vajen
vägen
vala
flöda, välla
valkeflage el. valkeflaga valkbräde, tvättbräde
vanarted förargelseuttryck "att di ska va so vanarted..."
vann
vatten
vannkurra vattensamling
vannring rundbana för drift av hackelsemaskin
vanntynga transportabel vattentunna för kreatur på bete
vantrövling yngling, ngt "bakom"
var el.
hår varje
varetan sparsam, tillvaratagande, ex: Hum e ente så varetan!
varmen värmen, men även omskrivning av elden, eftersom man inte ville
nämna farliga saker vid sitt rätta namn, fler exempel är Mickjel = räven,
och: hin onde, den fule, den rälie = djävulen m.m.
varra me ro hålla sig stilla
via skrika,
gala
viddornamn öknamn
vikjevill vara från vettet
vina flicka, som är "flinande, lealös och fladdrig..."
vinan kinden endast i bestämd form!
vingbojjel snarstucken lätt att ta till lipen
vinghoad yr, snurrig
vingsa si vrida kroppen hit och dit
vingspilte lätt att ta till lipen, grinig (lite snarstucken)
vingu,
vingue fönster, fornisländska: vindauga, jmfr även danskans vindue
och engelskans window, ursprungligen beteckningen på lufthålet i taket,
ovanför eldstaden i det gammalnordiska bostadshuset
visa panntofflor ta bort "visarna" på potatisarna
visping geting
vranga et flin visa upp ett hånleende
vrasa
ta till i övermått, "slösa"
vria, vre, vried (verb) vrida,
vred, vridit, även i betydelsen svänga, svängde svängt
vrian (subst.) kurvan, avtagsvägen
vrilav
vridbara framkärran på en vagn
vrångböle tillmäle i ungefärlig betydelse: surkart
vrångklövad motvillig
vurlihed möjlighet
vysa, vyste, vyst växa, växte, växt
vysevark växtvärk
vytehöre vaktpojke ( ordet höre är besläktat med herde, se även höre)
vännas umgås
vär
gumse
värmülla eller värmylla [vaer'mülla] (det ska rimma på det skånska
uttalet av hylla med ett u-liknande y-ljud) väderkvarn, eller i uttryck
som: “Han slo en värmylla" = Han gjorde en volt eller han trillade
omkull.
Y
yen
(OBS! två stavelser) ögon
yrtakåst blomsterbukett, blomsterkvast
yse
yxa
Å
å av,
se även auo
ålahomma ål-ryssja
ånaförtan andtruten, andfådd
ånka si ångra sig
åttingsvaj vägbit 1 1/4 km
Ä
äggablomma äggula (danska)
älling
ankunge
älta
knåda, om bakdeg
ältefru tjatig kvinna
ännaforklämd kraftigare än ännaklämd!
ännaklämd bekymrad, häftigt intresserad av, otålig
ättehöstasnickjare (efterhöstsnickare, anspelar på säsongsarbetarens
bristfälliga yrkeskunskaper) snickare av tvivelaktig kvalitet
Ö
öeläggja slösa
ög ök,
dragdjur, främst häst men även oxe i äldre tid (efter en uppringares vänliga
påpekanden har jag kontrollerat betydelsen och kreatur är inte rätt
översättning)
örd
yr
örla
springa omkring planlöst
örnare
örfil
örnastärt tvestjärt (en insekt); Man trodde förr att tvestjärtar gärna kröp in i
öronen på folk...
Anledningen
att skriva ordlistan
Jag vill på intet sätt förknippas med de eventuella politiska organisationer som använder lokalpatriotism för att uppnå olika tvivelaktiga mål. Mitt intresse i den skånska dialekten är rent kulturellt. Jag tycker helt enkelt att det skulle vara synd om skånskan föll i glömska, speciellt som vi har god anledning att använda dialektala ord då vi pratar med våra grannar i Danmark bosatta närmast Sverige. Vi har fler gemensamma ord i dialekterna på repektive sida än i riksspråken. Detta fick jag erfara då det en dag damp ner ett tjockt kuvert i brevlådan från Peter Jensen. Peter hade tagit sig tid att översätta alla ovanstående ord till dansk dialekt eller riksdanska. Likheterna var slående. Det är min förhoppning att jag någon dag ska bli färdig med att även publicera dessa översättningar tillsammans med de skånska orden.
Tyvärr klagas det alltför ofta på att danskar inte förstår skånska, men det är nog mest en träningssak. De har mest lyssnat på rikssvenska via TV och radio. Hittills har radio och TV varit ganska restriktiva med att låta skåningar med genuin vårdad dialekt få komma till tals. Dialekten har förmodligen oftast förknippats med obildade personer - en stämpel som är mycket svår att tvätta bort, men det går om man vill.
Ett i sammanhanget viktigt geografiskt område som inte bör förglömmas, är Bornholm. Den bornholmska dialekten har väldigt många gemensamma ord med den österlenska och det vore väl egentligen konstigt annars om man betänker Bornholms geografiska läge. Därför kan jag varmt rekommendera nedanstående litteraturtips.
En sista sak angående skånskan: Låt oss slippa alla förlöjligande texter på nätet och i bokform, med s k skånska översättningar. Skånska är så mycket mer än skällsord och könsord. Att samla ihop sådana invektiv och hävda att detta är skånska, förstör bara möjligheterna för skånskan som en rumsren accepterad språkform.
Upphovsrätt
Du får gärna lov att kopiera denna ordlista för eget bruk eller i samband med undervisning, men jag tillåter inte återutgivning på andra websidor. Länka istället. Det är inte tillåtet att använda material (text eller bilder) från denna websida eller någon av mina andra websidor för kommersiellt bruk utan mitt tillstånd, enligt lagen om upphovsrätt av den 30 sept. 1960. Respektera detta!
Litteraturtips
Östen Gröhn på scen och bakom kulisserna, Östen och Björn Gröhn, utgiven 2014 av Klangfix, www.klangfix.se , ISBN 978-91-981364-3-2
Bornholmsk ordbog, J.C.S. Espersen, utgiven av: Det kgl. danske videnskabernes selskab, ISBN 87-98089-38-2, originalutgåvan kom 1908, facsimileutgåvor finns från 1976 och 1994.
Skånsk - svensk - dansk ordbok, från A! till Örrrk!, Helmer Lång och Sten-Bertil Vide, utgiven av: Skånska Akademien, ISBN 91-85998-39-7, utgiven 1995.
Skånskt Svenskt Dialektlexikon, ISBN 91-7780-079-6, utgiven 1987.
Skånska ord uttryck och talesätt, Textval och texter: Bertil Nilsson, utgiven av Nordvästra Skånes Tidningar AB, Ängelholm.
Studier över Sydöstskånska Folkmål, Hugo Areskoug, utgivna genom Landsmålsarkivet i Lund, 1957, OBS! Svårläst!!!
ETT ÖSTERLENMÅL, ordbok över dialekten i Östra Ingelstads socken,
Ingelstads härad, Åke Hansson, ISBN 91-7229-016-1, utgiven 2001.
Ordboken är på formen "skånsk-svensk" men har alla uppslagsorden
stavade på "hyperkorrigerad" skånska så att det egentliga uttalet
bara kan utläsas fonetiskt. Sorteringen är därför inte i fonetisk-alfabetisk
ordning utan i alfabetisk ordning då orden först "korrigerats". Detta
kan verka mycket förvirrande eftersom många av de "korrigerade"
formerna egentligen inte existerar. Jag vill avslutningsvis trycka på det
faktum att om en grupp människor uttalar och möjligen även skriver ett ord på
ett visst sätt, så är det den korrekta formen för denna grupp människor.
Då anser jag att man inte bör korrigera orden efter ett möjligt ursprung som
ofta får orden att mista sin igenkännbarhet och uttalbarhet.
Finansiering av denna
ordlista
Detta är en helt privatfinansierad hemsida utan sponsring eller reklam.
Om du gillar ordlistan skulle jag bli jätteglad om du ville hjälpa till med att
sponsra driftskostnaderna av hemsidan genom att skicka ett litet bidrag via
swish: 0703-456549. Alla bidrag är lika välkomna stora som små. Tusen tack!
Vallkärra 291
225 91 LUND, Sweden
telefon: 046-13 14 26
Tack för visat intresse!
(c) Björn Gröhn 2018
|
Klangfix - mitt företag |
Dessa ord är tillagda för att öka träff-frekvensen på denna sida och därmed sprida de skånska orden. Löderup, Sandhammaren, Mälarhusen, bygdemål, dialekt, dialektprov, hembygd, Österlen, Östen Gröhn, ord, uttryck, Ingelstad härad, Järrestad härad, språkforskning, lingvistik, språkvetenskap, gamla ord, skånska ord, scanian wordlist, the scanian language, Byahornet,