Vill du läsa de intressanta resultaten från den arkeologiska undersökningen i Växjö, som gjordes inför byggnationen av Svenska kyrkans nya Domkyrkocentrum? Då kan du ladda hem både en illustrerad publik tidskrift och den arkeologiska rapporten från Kulturparkens ”rapportsöksida” i Google maps. Klicka HÄR så öppnas länken i ett nytt fönster! OBS! Zooma in till de två blåa stjärnorna så hittar du skrifterna där.
/Åsa Alering, arkeolog på Kulturparken Småland
Arkeologi vid Domkyrkocentrum
Nu kan du läsa om resultaten från den arkeologiska undersökningen vid Karolinerhuset i Växjö på en ny hemsida som kallas Medeltiden i Växjö och Värend. Tack vare byggnationen av Växjös nya domkyrkocentrum har vi nu kunskaper om en gård, som utvecklats och förändrats tillsammans med domkyrkan och Växjö stad från slutet av järnåldern till slutet av 1600-talet. På den nya hemsidan kan du läsa om resultaten från undersökningen, liksom några av de fynd och analyser som bidragit till den förnyade berättelsen om Växjös medeltid. Sidan vänder sig till skolklasser och intresserad allmänhet. Välkommen att undersöka själv genom att klicka HÄR!
Rekonstruktion av Kenneth Gehrman, SMP. År 1400 – 1543
Under hösten har flera av de skolklasser som deltog i det pedagogiska projektet vid Karolinerhuset, jobbat med medeltiden i sina respektive klasser. Vilken aktivitet!
Många klasser har arbetat med fördjupningsuppgifter om olika medeltida teman, som de sedan har redovisat. Barnen har gjort faktaböcker, de har intervjuat arkeologer och en klass jobbar med en medeltidsmusikal. Två klasser valde också att göra bildberättelser om sin dag som arkeologer. Titta gärna på filmerna här nedan!
Efter jul träffar jag alla klasserna igen för en tredje och sista träff. Då kommer jag att berätta om resultaten av undersökningen så att barnen får svar på några av sina frågor. Har jag tur får jag också se något mer som de har jobbat med kring medeltiden!
Hälsningar Åsa Alering, Kulturparken Småland
Den arkeologiska undersökningen vid Karolinerhuset är nu avslutad och projektet går in i en fas av uppordning och nyorientering. Prover och fynd ska väljas ut och analyseras och deadlines för rapporteringen ska sättas. Samtidigt kan de första preliminära undersökningsresultaten presenteras. Nu vet vi att det har funnits en gård på platsen från tidigt 1100-tal till mitten av 1600-talet. Det är en gård som har förändrats, men som också har haft en lång kontinuitet. Gården var riktad mot domkyrkan och vi har förutom huvudbyggnaden kunnat undersöka de aktiviteter som skedde på tomtens baksida. Det som är ovanligt här, är att vi har haft tillgång till en så stor del av en medeltida tomt. Det gör att vi kan förstå sammanhangen på ett bra sätt.
Sortering av jordprover vid Karolinerhuset 2013
De äldsta spåren på platsen, som kan visa sig gå ner i slutet av järnåldern, är hägnader av olika slag. Det visar att platsen användes för bete eller odling och antagligen fanns det en gård eller en by någonstans i närområdet. Från tidigt 1100-tal finns de första spåren av en gård på platsen. De spåren är märken efter stolpar som har ingått i huset och burit upp takets tyngd. Det finns också skärvor av keramik som användes i hushållet. Vi vet inte säkert om det har funnits en föregångare till domkyrkan som var byggd i trä, men i så fall bör den här äldsta gården vara samtida med träkyrkan. En av våra hypoteser är att marken för både kyrkan och gården gavs som en donation av en mäktig person eller släkt. Under slutet av 1100-talet byggdes sedan en kyrka i sten och ungefär samtidigt bildades Växjö stift.
Arkeologi vid Karolinerhuset 2013
Gårdens läge intill kyrkan gör att den tolkas som en form av huvudgård och vi tror att dess huvudsakliga syfte har varit att ta emot, bearbeta och lagra de resurser som skickades från kyrkans omkringliggande gårdar och byar, men gården hade förmodligen också administrativa funktioner. Eftersom prästerna kunde läsa och skriva fick kyrkan ofta ta hand om arv, köpetransaktioner och visst skatteuttag.
Omgivningarna kring undersökningsområdet bör ha sett ganska annorlunda ut under början av 1100-talet. Växjösjön gick nästan ända upp till kyrkogårdsmuren. Öster om kyrkan gick en långsträckt våtmark och väster om rann en bäck, så kyrkan och gården låg mer eller mindre på en halvö. På höjderna runt gården bör det ha funnits jordbruks- och betesmarker, och utanför det låg byar som Hov, Araby, Telestad, Holstorp och Bäckaslöv.
Under 1200- och 1300-talet gjordes stora förändringar inom gården. Det kan man läsa om i kommande inlägg! Åsa Alering, Kulturparken Småland.
Idag har vi Håkan Thoren från Riksantikvarieämbetet på besök här på Kulturparken Småland. Han gör en 3D-fotografering av pilgrimsmärket med sankt Sigfrid. Målet är en replika som Svenska kyrkan ska kunna sälja under nästa år!
Tusentals bilder läggs samman till en digital 3D-bild. Den kan sedan användas för att skapa en gjutform.
Åsa Alering, arkeolog,
Kulturparken Småland
Under hela våren, sommaren och hösten har fältarkeologerna lämnat dokumentation, prover och fynd till de arkeologer som jobbar inne i Karolinerhuset. Här får du veta vad de gör!
Linda och Helene är delprojektledare. De går igenom alla ritningar och dokumentationsblanketter och kontrollerar att de är korrekta. Till sist registrerar de allt i databasen Intrasis.
Ivan är undersökningens fältprojektledare. Det är han som ansvarar för löpande metodval och prioriteringar inom undersökningen. Han har också kontakter med uppdragsgivaren Svenska kyrkan och med länsstyrelsen. Ivans viktigaste uppgift i projektet är dock att kontinuerligt arbeta med dokumentation och analysresultat, för att i slutändan kunna sammanställa en berättelse om undersökningsplatsen och Växjös kulturhistoria. Grunddragen i platsens tolkning är alltså klar i princip samtidigt som den arkeologiska undersökningen avslutas.
En annan viktig person i projektet är Tyra som ansvarar för alla fynden. Hon ser till att de tas omhand på ett korrekt sätt, tvättas och registreras enhetligt. Föremål av organiskt material som ben, horn, läder och näver läggs i speciella kylskåp, mynt och andra metaller som ska konserveras läggs i torrboxar och övriga fynd i kartonger.
Åsa Alering, Kulturparken Småland
I den norra delen av undersökningsområdet framkom en större yta med svarta kulturlager. Området visade sig innehålla spår av byggnader, en rök och flera ugnar. Ugnarna har använts vid metallgjuteri från början av 1200-talet. På bilden undersöker arkeologerna Ivonne och Emelie spåren av en bronsgjutningsugn. I den vänstra delen av anläggningen fanns ugnen. Från den gick en ränna till den högra delen där själva gjutformen låg. Delar av en gjutform fanns också bevarad på platsen.
Området användes för metallgjuteri fram till början av 1600-talet, då en ny infartsväg till Växjö drogs rakt över tomten.
Åsa Alering, arkeolog, Kulturparken Småland.
Vid undersökningen av en förrådsgrop i södra delen av undersökningsområdet precis vid schaktväggen kom ett par fina fynd. Det ena var en fingerborg ganska snarlik den vi påträffat tidigare.
Kniv med ornerat skaft
Det andra fyndet var ännu mer intressant. Det var en kniv med ornerat handtag av ben eller horn. Skaftet hade spår av nitar i kopparlegering för att hålla fast knivbladet. Kniven som är cirka 10 cm hade ett blad av järn. Skaftet var relativt smalt och kniven kan vara en matkniv från 13-1400-tal. Vi kommer att göra vidare efterforskningar för att lokalisera liknande knivar och för att få ytterligare information om datering och användande. Föremålen är nu under konservering. Med mindre än en månad kvar av grävningen fortsätter spännande fynd och mer anläggningar att komma fram. Arkeologin fortsätter att berätta en spännande historia!
/Fredrik Larsson
Riksantikvarieämbetet UV Syd
Knivens skaft
I dagarna har vi registrerat fynd nr 1000! Fast ett ”fynd”, en fyndpost, kan bestå av till exempel 20 krukskärvor eller 7 spikar, så det rör sig i själva verket om långt fler än ett tusen registrerade föremål såhär långt.
Fingerborg fyndpost nr 1000
Fynd 1000 är en liten fingerborg av brons eller någon annan kopparlegering. Den är trasig och illa åtgången, men man kan fortfarande urskilja att den har små gropar både på toppen och på sidorna. Groparna är till för att man ska få fäste med synålen, men utgör också dekoration. Fingerborgen låg i ett odlingslager tillsammans med mynt från första halvan av 1500-talet, och är alltså ungefär 500 år gammal.
Bland de övriga 999 fyndposterna finns till exempel:
* 6 förhistoriska flintor, bland annat en skrapa
* 158 fyndposter glas: skärvor av fönsterglas, buteljer och dryckesbägare
En av våra många fyndbackar
* 267 fyndposter keramik
* 241 fyndposter järnföremål (mest spik)
* 48 fyndposter slagg
* 36 mynt
* rester av minst 18 skor/skosulor av läder och näver
* stora mängder djurben
Utmärkande för de allra flesta fynden är att de är av material som klarar att ligga i jorden i hundratals år och ändå inte bryts ner helt. Det är därför vi har så mycket keramik men inte en enda trätallrik.
Fortsätt följa vår blogg för mer spännande fynd och kulturhistoriska berättelser!
/Tyra Ericson och Fredrik Larsson
Riksantikvarieämbetet UV Syd
Vid undersökningen intill Karolinerhuset arbetar ett femtontal arkeologer från Riksantikvarieämbetet UV Syd, Kulturen i Lund, Kalmar läns museum och Kulturparken Småland. Arkeologerna som jobbar i fält ansvarar för den konkreta undersökningen av fornlämningens olika delar.
Efter den inledande avbaningen med grävmaskin som skedde i våras, har det mesta av undersökningen gjorts för hand med spade eller skärslev. Arkeologerna använder sig av en metod som kallas single context. Det är ett dokumentationssystem som går ut på att varje undersökt anläggning, lager eller händelse, ges ett unikt nummer. Varje sådan kontext dokumenteras såväl i text, som på ritningar, med fotografier och i ett digitalt informationssystem. Även fynd och jordprover numreras och relateras till de unika kontextnumren. Fynden och proverna kan sedan användas som stöd för att förstå vad platsen har haft för olika funktioner. (För mer information om fynd och jordprover se här )
När arkeologerna undersöker, dokumenterar och tar prover plockar de ner fornlämningen i sina beståndsdelar. När de sedan gör sin tolkning av lämningen påbörjas arbetet med att sätta ihop historien igen, ett arbete som även fortsätter efter undersökningen. Under arbetets gång lämnas fynd, prover och tolkningar till de arkeologer som jobbar inne i Karolinerhuset. Deras roll i projektet kan du läsa om på bloggen framöver!
Åsa Alering, arkeolog, Kulturparken Småland
Arkeologiska utgrävningen vid Karolinerhuset i Växjö 