|
Kulturminnet | Pingsten
Pingsten är en kyrkohögtid som varje år infaller femtio dagar efter påsk. Själva ordet pingst kommer från grekiskans pentecosté, som betyder just ”den femtionde”. Eftersom påsken är rörlig varierar tidpunkten för pingsten mellan 10 maj och 13 juni. Ur kyrkligt hänseende firas pingsten till åminnelse av att den helige ande kom till apostlarna i Jerusalem … Fortsätt läsa Pingsten
| Ordspråk och talesätt, del 60: Reta gallfeber på någon
Uttrycket att reta gallfeber på någon hänger ihop med den gamla humoralpatologin, som utvecklades under antiken och fick stor spridning i Europa. Enligt humoralpatologins teorier uppstod kroppslig eller själslig sjukdom till följd av en obalans mellan de fyra kroppsvätskorna: blod, slem, svart galla och gul galla. För mycket gul galla kunde ge magont, feber och ett … Fortsätt läsa Ordspråk och talesätt, del 60: Reta gallfeber på någon
| Svenska sägner, del 34: Trollpackan som hämtade vatten i Vingsjön
För länge sedan, när trollen fortfarande levde nära människorna, bodde en trollpacka utanför Axvall. Hon var storvuxen, nästan som en jätte, och klumpig och ful att se. Exakt var hon bodde var det ingen som visste, men det hände att hon gav sig av därifrån för att hämta vatten i Vingsjön. Vattnet bar hon hem … Fortsätt läsa Svenska sägner, del 34: Trollpackan som hämtade vatten i Vingsjön
| Klenoder ur vårt kulturarv, del 40: Rydaholmsalnen
Inne i medeltidskyrkan i småländska Rydaholm finns ett sidorum som nästan liknar ett litet museum. Här finns en kuriös samling kyrkohistoriska föremål, varav flera vittnar om en tid då kyrkan hade en helt annan roll och ställning i människors liv, inte minst en vackert utformad kyrkstöt och en gammal kyrkstock. Det mest anmärkningsvärda föremålet är … Fortsätt läsa Klenoder ur vårt kulturarv, del 40: Rydaholmsalnen
| Nordisk folktro, del 61: Brödet
Förr bakades allt bröd i hemmet och brödet var en framträdande del av vardagskosten. Samtidigt var det resultatet av en lång och arbetsam process av sådd, skörd, tröskning, malning och bakning. Bröd sågs som en symbol för den dagliga födan och i folktron fanns många magiska föreställningar om bröd och brödbak. Bröd ansågs bära med … Fortsätt läsa Nordisk folktro, del 61: Brödet
| Kulturhistoriska personligheter, del 35: Johannes Bureus
Johannes Bureus (1568-1652) var en mångsidig vetenskapsman med stort intresse för svensk historia. Mest känd är han för sin inventering av svenska runstenar och sammanställning över runalfabetet, men han ägnade sig även åt språkforskning och brukar omtalas som ”den svenska grammatikens fader”. 1630-1648 var han Sveriges första riksantikvarie. Barndomen Johannes Thomae Agrivillensis Bureus (latiniserad namnform för … Fortsätt läsa Kulturhistoriska personligheter, del 35: Johannes Bureus
| Tänkvärt om kultur, del 114
Konsensuskulturen är en styrka. Men bara när spelplanen befolkas av människor som inte bara accepterar utan har internaliserat spelreglerna. Den bygger på delade erfarenheter, referenser, kultur, språk, på en överenskommelse att endast orden är vapnet. Det mesta i konsensuskulturen är inte stipulerat i lag- eller regeltext. Den är nedärvd, "tyst" kunskap, som bara finns där … Fortsätt läsa Tänkvärt om kultur, del 114
| Kulturhistoriska sevärdheter, del 97: Pershyttan
I Pershyttan, några kilometer utanför Nora i Västmanland, har man brutit malm och tillverkat järn från 1300-talet fram till 1960-talet. Gruvorna tillhör de äldsta i Bergslagen och Pershyttan är en av Sveriges bäst bevarade bergsmansbyar. Än idag återstår hytta, bostadshus, gruvområde, slagghögar, kolbottnar och många andra lämningar som skildrar livet i det en gång blomstrande … Fortsätt läsa Kulturhistoriska sevärdheter, del 97: Pershyttan
| Svensk allmogekultur, del 40: Första maj
Författaren Llewellyn Lloyd (1792-1876) var engelsman och född i en förnäm godsägarfamilj. Vid 31 års ålder gjorde han en resa till Sverige som kom att förändra hans liv. Han greps av stor kärlek till både naturen och folket och kom att tillbringa större delen av sin återstående livstid här. Genom åren gjorde han omfattande anteckningar … Fortsätt läsa Svensk allmogekultur, del 40: Första maj
| Nedslag i nordisk mytologi, del 57: Mimer
Mimer är visast av alla gudomliga väsen i den nordiska mytologin. Hans boning ligger vid världsträdet Yggdrasils fot, under den rot som vetter mot frostjättarnas värld. Där bevakar han vishetens brunn och dricker varje dag av dess vatten. Tack vare källvattnets verkan kan han se och höra allt som sker i världen och blicka in … Fortsätt läsa Nedslag i nordisk mytologi, del 57: Mimer
| | |
|
Sök
Dagens namn
Erik
Dagens bild
Länkspaning
Senaste inlagda Mest klickade Några slumpade
|
